Tidsplanering för forskare: En omfattande verktygslåda

Tidsplanering för forskare är en viktig färdighet för att vara produktiv, vilket inte bara hjälper dem att få sitt arbete gjort snabbt utan också gör det möjligt för dem att göra det mesta av sin tid och sina resurser. Det finns många olika tekniker, men vissa strategier har visat sig vara mer framgångsrika än andra när det gäller att hantera forskningsprojekt på ett effektivt sätt. Låt oss tala om dem i detalj.

3 steg för en bra tidsplanering för forskare

Låt oss hjälpa dig att hantera din stress genom att hjälpa dig att fastställa tidshantering för forskare. Det viktigaste först!

Steg 1: Förstå hur mycket tid som finns tillgänglig

Allt som kan kvantifieras kan också hanteras. Att förstå "Hur mycket tid har vi till förfogande?" blir den viktigaste frågan att ställa. Börja med att skaffa dig en tydlig bild av vad som behöver göras varje dag eller vecka. Detta kan omfatta uppgifter som rör arbete, skola, familj eller andra åtaganden som kräver uppmärksamhet under en viss period, t.ex. en månad eller ett år.

När du vet exakt vilka aktiviteter som behöver hur mycket tid, skapa realistiska mål med uppnåeliga deadlines. Tidsramarna måste sättas så att de inte stressas fram i sista minuten utan istället slutförs effektivt under längre perioder, vilket ger mer utrymme för fel om det behövs, samtidigt som alla förväntningar uppfylls inom rimliga tidsramar. Tidshantering i en forskares liv är avgörande för att uppnå dina mål utan att känna dig överväldigad på grund av brist på planering.

Detta hjälper dig att undvika förhalning av viktiga uppgifter eftersom vi alltid stöter på "brådskande uppgifter" på våra vägar. Det kan också hjälpa dig när arbetsbelastningen blir ohanterlig och du känner dig orolig och stressad.

Steg 2: Upprätta realistiska mål

Alla forskare bör komma ihåg att realistiska mål och tidsfrister för varje uppgift är viktiga för att slutföra uppgifterna och undvika frustration. Genom att sätta upp mål kan man se till att uppgifterna kan slutföras i tid utan att kvaliteten försämras eller att för mycket tid tas från andra aktiviteter som att delta i konferenser, skriva artiklar osv.

För forskare är tidshantering en nyckel till framgång. Att kunna sätta upp realistiska mål och hantera sin tid effektivt kan vara avgörande för att nå sitt slutmål: att skapa en informativ artikel som ger värdefulla insikter, strategier och tekniker. Att sätta upp realistiska mål hjälper dig att planera hur mycket arbete som behöver göras varje dag och ger dig den motivation som krävs för att uppfylla dessa mål.

Steg 3: Att göra-listor och prioritering

Börja med att svara på vad du behöver börja med. Att skapa dagliga "att göra"-listor är praktiskt så att du vet exakt vad som behöver göras under dagen/veckan/månaden - det kan handla om allt från att läsa artiklar, delta i seminarier, genomföra experiment eller träffa din mentor och dina vänner. Försök att skriva ner alla uppgifter som kräver uppmärksamhet vid varje given tidpunkt. Ta sedan dina att göra-listor och prioritera dem efter hur viktiga eller brådskande de är. Detta kommer att bidra till att säkerställa att du inte förbiser något kritiskt när du fattar beslut om hur du bäst använder dina tillgängliga timmar varje dag

Viktiga strategier och verktyg för tidshantering

Att dela upp större projekt i mindre delar gör det lättare att ta itu med dem utan att känna sig överväldigad av deras omfattning eller komplexitet. Det ger också mer utrymme för flexibilitet om oväntade händelser inträffar under arbetet, vilket kan kräva justeringar längs vägen. Om du delar upp uppgifterna och avsätter tid för dem får du en överblick och kanske kan du avvara en timme för underhållning också.

Tekniska lösningar är praktiska när det gäller tidshantering. Applikationer som kalenderappar eller projektplaneringsprogram som Trello ger användarna möjlighet att sätta deadlines och skapa påminnelser/alerter så att de aldrig missar viktiga möten och avtal. De hjälper dig att enkelt följa dina framsteg i flera projekt samtidigt. Onlineapplikationer sparar värdefulla minuter från att slösas bort när man söker efter specifik information via e-post om möten, projekt etc.

Ta pauser och schemalägg bufferttider

Det är alltid bra att fräscha upp tankarna så att du får mer utrymme att bearbeta alla uppgifter som du behöver göra. Det är viktigt att ta regelbundna pauser under dagen och att planera in bufferttider mellan uppgifterna för oväntade förseningar eller distraktioner. Om du tar korta pauser på 5-10 minuter varje timme kan du ladda om mentalt och fysiskt så att du är pigg och redo att arbeta igen när du kommer tillbaka från pausen.

Om du dessutom planerar in 10 minuters "bufferttid" i slutet av varje uppgift får du lite extra andrum om något tar längre tid än väntat eller om det uppstår en nödsituation som kräver omedelbar uppmärksamhet innan du fortsätter med andra uppgifter. På så sätt slipper du känna dig stressad eller överväldigad av snäva deadlines som hotar på grund av oförutsedda omständigheter utanför vår kontroll, t.ex. ett oväntat laboratoriebesök från skolan. Att ta mikropauser, t.ex. för att kolla e-post och skrolla igenom sociala medier, är också effektiva sätt att hantera fokus. Dessa pauser bör dock pågå under en bestämd tid och bör inte låta flödet av att skriva en forskningsrapport hindras till varje pris.

Undvika distraktioner och slöseri med tid

För att hantera din tid effektivt är det viktigt att undvika fallgropar som distraktion genom att vara uppmärksam och hålla fokus på vad som behöver göras. Ett sätt att undvika distraktion är att sätta gränser för sig själv, t.ex. genom att begränsa tillgången till eller exponeringen för vissa aktiviteter som kan ta dig bort från produktiva uppgifter, t.ex. sociala medier eller streamingtjänster (Netflix, till exempel).

Genom att skapa en miljö där du känner dig bekväm med att arbeta utan onödigt buller omkring dig får du också mer tid för dig själv. Detta inkluderar att stänga av aviseringar för appar som inte är direkt relaterade till produktivitetssyften så att vi inte lätt blir distraherade under tider då fokus bör förbli intakt.

Fördelar med effektiv tidsplanering

Det kan vara svårt att genomföra alla de strategier som nämns ovan på en dag, men om de praktiseras tillräckligt är de de bästa verktygen för tidshantering för forskare. Börja med små mål och försök att följa dem regelbundet.

Som forskare är du förmodligen van vid att skriva dagböcker och göra anteckningar. Det blir därför lättare att upprätta en att-göra-lista över uppgifterna och avsätta tid för var och en av dem. Nedan följer några av de fördelar som du kommer att belönas med omedelbart så snart du omsätter kunskaperna i praktiken:

Få tillbaka känslan av kontroll
Känna sig mindre överväldigad
Att hålla tidsfrister
Spara tid för dig själv, din familj och dina vänner
Att leverera forskning mer exakt
Uppnå hög fokusering på varje uppgift

Detta kommer så småningom att leda till ett ökat självförtroende och harmoni i vardagen. Så kör på! Glöm inte att prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad.

Mind The Graph står till ditt förfogande: Låt oss ge dig superkrafter!

Mind the Graph är en plattform för forskare som du. Låt oss hjälpa dig att få ut det mesta av din forskningsinformation i ett grafiskt abstrakt. Vår plattform är så enkel att använda och rolig när du behöver en paus också. Prenumerera på Mind the Graph och få tillgång till alla mallar gratis. Be våra experter att ta fram forskningsspecifika ikoner så hjälper vi dig. Låt oss hjälpa dig att spara tid och imponera på din publik.