Autofagiprocessen är inblandad i flera tillstånd, t.ex. cancer och neurologiska sjukdomar. Den fungerar som kroppens interna återvinningsprogram. En störd autofagi har dock kopplats till Parkinsons sjukdom, diabetes, cancer och andra åldersrelaterade sjukdomar.
Efter denna lilla introduktion om autofagiprocessens betydelse är det ingen överraskning att nya upptäckter inom detta område kan leda till ett Nobelpris. Faktum är att forskaren Yoshino Ohsumi förra måndagen vann Nobelpriset i medicin för att ha identifierat de första viktiga generna för autofagi.
"Jag känner mig inte bekväm med att tävla med många människor, utan jag tycker att det är roligare att göra något som ingen annan gör. På sätt och vis är det vad vetenskap handlar om, och glädjen över att hitta något inspirerar mig." Yoshino Ohsumi
Hur gjorde Ohsumi det?
I sitt laboratorium hade Ohsumi konstruerat jäststammar som ackumulerade autofagosomer under svält. Denna ackumulering kunde bara ha skett om viktiga gener för autofagi var inaktiva. Ohsumi började därför manipulera cellerna med flera genmutationer och lyckades på så sätt inducera autofagi.
Autofagi har funnits länge
Även om autofagi har varit känt under de senaste 50 åren var det först på 1990-talet i och med Ohsumis studier som man insåg hur viktig denna process är.
För sitt arbete har Ohsumi redan fått några fans:
"Jag är mycket glad över att han har fått årets Nobelpris, det är mycket välförtjänt. Hans labb arbetar huvudsakligen med jäst. De gjorde de första screeningarna som möjliggjorde upptäckten av viktiga gener som är involverade i autofagi. Så många andra laboratorier har utnyttjat hans upptäckter, direkt eller indirekt, för att se varför de är viktiga för sjukdomar."
David Rubinsztein - biträdande direktör för Cambridge Institute for Medical Research
"Jag tycker att det är mycket viktigt att detta vetenskapsområde uppmärksammas. Den viktiga principen här är att söka efter gemensamma mekanismer i sjukdomar. Det öppnar upp möjligheter att behandla dessa sjukdomar som skiljer sig från mer konventionella sjukdomsspecifika metoder."
Giovanna Mallucci - professor i klinisk neurovetenskap vid University of Cambridge
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Exklusivt innehåll av hög kvalitet om effektiv visuell
kommunikation inom vetenskap.