Externa variabler i forskning: Reglering av potentiella influenser

Kontroll av variabler är avgörande i vetenskaplig forskning för att säkerställa resultatens validitet och tillförlitlighet. Även de mest noggrant förberedda studierna kan dock påverkas av externa variabler som inte avsiktligt manipuleras eller redovisas, men som ändå kan påverka forskningens slutsatser. Externa variabler kan bidra till felaktiga resultat, dåliga prognoser och bristande replikerbarhet i forskningen.

I den här artikeln går vi igenom all relevant information om externa variabler, varför de är viktiga och vilka typer du kan stöta på när du bedriver forskning.

Vad är ovidkommande variabler?

En ovidkommande variabel är en variabel som inte avsiktligt manipuleras eller kontrolleras för i en vetenskaplig studie men som ändå kan ha ett inflytande på studiens slutsats. De har förmågan att förvirra eller förvränga variabler, vilket främst påverkar de beroende variablerna.

Detta kan äventyra studiens validitet och försämra förmågan att dra lämpliga slutsatser eller göra breda generaliseringar baserat på resultaten. För att säkerställa tillförlitligheten och giltigheten i sina resultat måste forskarna noggrant analysera och kontrollera för externa variabler.

Externa variabler kan bero på ett antal orsaker, inklusive skillnader mellan deltagare, förändringar i den experimentella miljön eller omständigheterna och okontrollerade miljöinfluenser.

Varför är externa variabler viktiga?

Externa variabler är viktiga eftersom de kan ha ett betydande inflytande på resultatet av vetenskaplig forskning genom att eventuellt förvränga och påverka den beroende variabeln (erna).

Externa variabler kan, som tidigare nämnts, leda till felaktiga eller missvisande resultat om de inte identifieras och beaktas, vilket kan få betydande konsekvenser för vidare forskning och verkliga tillämpningar.

Externa variabler kan orsaka snedvridning, t.ex:

Bortfallsbias: Uppstår när forskningsdeltagare som avbryter sin medverkan systematiskt skiljer sig från dem som stannar kvar;
Fördomar om undercoverage: Uppstår när en viss typ av individ i populationen inte är representerad i urvalet;
Icke-svarsbias: Uppstår när de som inte svarar på en enkät skiljer sig markant från de som svarar;
Bias i urvalet, även känt som "ascertainment bias": Uppstår när det är mindre sannolikt att vissa medlemmar av målpopulationen inkluderas än andra;
Överlevnadsbias: Förekommer när forskare drar slutsatser som enbart baseras på exempel på framgångsrika personer snarare än på hela gruppen.

Forskare kan bidra till att säkerställa validiteten och tillförlitligheten i sina resultat genom att korrekt identifiera och justera för externa variabler. Detta innebär att minska eller eliminera effekterna av externa variabler, antingen genom experimentell design (t.ex. randomisering, motbalansering) eller statistisk analys. (t.ex. genom att inkludera ovidkommande variabler som kovariater). Genom att göra detta kan forskarna öka sitt förtroende för studiens resultat och ge mer korrekt och värdefull information till det vetenskapliga samfundet.

Vilka är typerna av externa variabler?

Det finns olika typer av ovidkommande variabler som kan tänkas påverka resultatet av en vetenskaplig undersökning. Här följer några exempel:

Variabel för efterfrågeegenskaper

En typ av extern variabel som utvecklas när deltagare i forskning ändrar sitt beteende eller sina reaktioner som ett resultat av ledtrådar eller förväntningar som ges av själva experimentet. Om deltagarna till exempel känner att de förväntas bete sig eller reagera på ett visst sätt, kan de anpassa sitt beteende efter detta.

Situationsvariabler

Dessa är externa variabler som uppstår som ett resultat av element i den experimentella miljön eller omgivningen. Variationer i temperatur, belysning eller ljudnivåer kan till exempel påverka studieresultaten, liksom närvaron av andra personer eller distraktioner i omgivningen.

Variabler för deltagare

Individuella variationer bland deltagarna som, om de inte beaktas, kan ha en inverkan på forskningsresultaten. Demografiska egenskaper som ålder, kön och etnicitet, liksom psykologiska egenskaper som personlighetsdrag, kognitiv förmåga eller sinnesstämning, kan alla beaktas.

Variabel för försöksledare

Variabler för försöksledare klassificeras i två kategorier. Den första är att försökspersonernas interaktion med deltagarna oavsiktligt kan påverka deras beteende, vilket är analogt med variabeln för efterfrågeegenskaper. Den andra faktorn är potentiell partiskhet orsakad av försöksledaren i mätning, observation, analys eller tolkning som kan förändra studiens resultat.

Metodologiska variabler

Variationer i forskningsteknik eller processer, t.ex. avvikelser i mätutrustning eller datainsamlingsmetoder, kan vara ovidkommande variabler som påverkar slutsatserna.

Tidsvariabler

Variabler i tid, såsom tid på dygnet eller veckodag, kan vara externa faktorer som påverkar forskningsresultaten.

Variabler för uppgifter

Egenskaper hos den uppgift eller stimulus som används i studien, t.ex. dess svårighetsgrad eller förtrogenhet, kan vara externa variabler som påverkar studieresultaten.

Hur kontrollerar man externa variabler?

Här följer några enkla steg som forskare kan ta för att kontrollera för okontrollerbara variabler:

1. Identifiera potentiella onödiga variabler

Forskare bör noggrant analysera alla potentiella faktorer som kan påverka studiens resultat och identifiera dem som är ovidkommande.

2. Kontrollmetod

När du har identifierat de externa variabler som påverkar din studie kan du välja en kontrollmetod. Metoderna är kopplade till en viss kategori av variabler, vilket gör det enkelt att välja vilken teknik som ska användas. Kontrollmetoder inkluderar följande:

Standardiserade förfaranden

Detta tillvägagångssätt gäller variabler för situation, tid, uppgift och krav som uppstår under hela studiens utformning. Skapa standardmått för en konsekvent inställning för alla deltagare.

Motvikt

Detta tillvägagångssätt är relaterat till deltagarvariabler, t.ex. studiens specifika händelseordning. För att ta hänsyn till detta kan du instruera en grupp deltagare att avsluta ett avsnitt, medan en annan grupp avslutar ett annat avsnitt.

Slumpmässigt urval

Detta tillvägagångssätt är relaterat till deltagarvariabler och säkerställer att alla deltagare har samma sannolikhet att bli utvalda. När du delar upp människor i en kontrollgrupp och en experimentgrupp kan du till exempel dra namn slumpmässigt för att säkerställa att varje individ har samma chans att vara i endera gruppen.

Maskering

Detta tillvägagångssätt handlar om försöksledarvariabler. Maskering innebär att någon administrerar experimentet utan att vara medveten om syftet med studien.

Världens största galleri med vetenskapligt korrekta illustrationer

Mind the Graph är världens största vetenskapligt korrekta illustrationsgalleri fyllt med illustrationer och grafer från många vetenskapliga områden som biologi, kemi, fysik och mycket mer. Enkelt att använda och fantastiskt för att förbättra kvaliteten på ditt arbete!