Man kan mäta hur framgångsrik en kändis är baserat på hans/hennes filmer eller fans, på samma sätt kan man mäta de goda gärningar som en regering gör genom sin befolkning och för varje jobbprofil kan vi mäta deras prestationer genom vissa mått. Ett sådant mått för att mäta en persons inflytande på ett akademiskt område är vad vi kallar akademiskt inflytande. Det är mycket viktigt eftersom det kan stärka självförtroendet hos akademiska forskare som forskar och även motivera dem att utforska olika områden och uppnå överlägsenhet inom sitt område.

I den här artikeln kommer vi att utforska de olika måtten på akademiskt inflytande, från antal citeringar till altmetri, och bedöma deras styrkor och begränsningar. Vi kommer att undersöka hur dessa mått används av forskare, förlag och akademiska institutioner för att utvärdera forskningens genomslag och för att fatta beslut om finansiering, befordran och fast anställning.

Vad är en akademisk påverkan?

Den inverkan som en person eller en grupp har på det akademiska samfundet genom sitt arbete kallas akademiskt inflytande. Detta kan mätas med hjälp av antalet citeringar, omdömen från sakkunniga och utmärkelser för bidrag till ett visst ämnesområde.

Akademiskt inflytande ses vanligtvis som en indikator på kalibern och betydelsen av en persons bidrag till sitt område och har en betydande inverkan på hur forskning bedrivs. Högprofilerade akademiker har ofta en betydande inverkan på utvecklingen inom sitt område, och deras arbete kan fortsätta att påverka flera år efter att det har publicerats.

 Hur kvantifieras akademiskt inflytande?

Akademiskt inflytande kvantifieras vanligtvis med hjälp av en mängd olika mått som är utformade för att mäta en individs eller grupps inverkan på den akademiska gemenskapen. Några av de vanligaste måtten som används för att kvantifiera akademiskt inflytande inkluderar:

1. Hänvisningar räknas:

Antalet gånger som en forskares arbete har citerats av andra forskare i deras publicerade arbeten kallas för citeringsantal, och det fungerar som en indikator på akademikerns inflytande och påverkan inom sitt område. Antalet citeringar används ofta som ett mått för att bedöma värdet och betydelsen av en akademikers arbete.

Många resurser, inklusive akademiska databaser som Web of Science, Scopus och Google Scholar, kan användas för att fastställa antalet citeringar. Dessa databaser gör det möjligt för forskare att hålla reda på hur många gånger deras arbete har refererats av andra forskare och att hitta de publikationer och författare som har gjort det. Antalet citeringar används ofta som ett viktigt mått vid akademisk utvärdering, t.ex. vid ansökningar om stipendier, fast anställning och befordran. 

Baserat på det typiska antalet citeringar som akademiska tidskrifters artiklar får, används de också för att utvärdera värdet och genomslaget av dessa tidskrifter.

Relaterade artiklar: Varför citat är viktigt: Olika stilar och exempel

2. H-index

h-index är ett mått för att utvärdera effekten och inflytandet av en forskares arbete som tar hänsyn till både antalet publikationer och frekvensen av citeringar. Jorge Hirsch, en fysiker, föreslog det ursprungligen som ett substitut för raka citeringsräkningar 2005.

För att bestämma h-index måste man först lista alla publikationer som personen har skrivit, och sedan ordna dessa publikationer i enlighet med det totala antalet citeringar som de har fått. Det högsta talet "n" visar att personen har "n" publikationer som har citerats minst "n" gånger och det anses vara h-index. 

En forskare med ett h-index på 10 har t.ex. skrivit 10 artiklar, som var och en har fått minst 10 citeringar. Eftersom h-index tar hänsyn till både kvantiteten och kvaliteten på en persons forskningsresultat anses det vara en användbar indikator på personens genomslag och inflytande.

3. Tidskriftens genomslagsfaktor

Ett mått som används för att bedöma akademiska tidskrifters relativa betydelse och inflytande är journal impact factor (JIF). Det genomsnittliga antalet citeringar per artikel som publicerats i en tidskrift under en viss tidsperiod, vanligtvis två år, är den statistik som används för att beräkna den. Den skapades av förlagsföretaget Thomson Reuters (nu Clarivate Analytics).

JIF beräknas genom att dividera det totala antalet artiklar som publicerats av en tidskrift under en tvåårsperiod med antalet citeringar till artiklar som publicerats i den tidskriften under ett visst år under samma tvåårsperiod.
Till exempel skulle en tidskrifts JIF vara 10 om 100 artiklar publicerades under de senaste två åren och 1 000 citeringar gjordes under den tiden.

JIF används ofta av forskare, förläggare och akademiska institutioner som ett mått på akademiska tidskrifters kvalitet och prestige.
Tidskrifter med högre impaktfaktor anses ha större inflytande och betydelse inom sitt område, och artiklar som publiceras i tidskrifter med hög impaktfaktor anses ofta vara mer värdefulla och inflytelserika än de som publiceras i tidskrifter med lägre impaktfaktor.

Relaterade artiklar: Forskningsjournalens påverkansfaktor: En komplett guide och benchmarking

4. AltMetrics

En uppsättning mått som kallas altmetri, eller alternativa mått, syftar till att bedöma forskningens inflytande och genomslag utöver mer konventionella akademiska mått som antal citeringar och tidskrifters genomslagsfaktorer.
Altmetrics, som tar hänsyn till ett bredare spektrum av källor, inklusive sociala medier, bloggar, nyhetsförmedling och policydokument, kan ge en mer grundlig och nyanserad bild av forskningens genomslag och räckvidd.

Antalet gånger en artikel har laddats ner eller visats, twittrats om, bloggats om eller diskuterats på sociala medier är ett exempel på de olika typer av online-uppmärksamhet och engagemang för forskningsresultat som mäts med altmetri.
De tar också hänsyn till bakgrunden och identiteten hos dem som deltar i forskningen, t.ex. om de är akademiker, journalister, beslutsfattare eller medlemmar av allmänheten.

Altmetrics genereras av en rad olika verktyg och plattformar, t.ex. Altmetric.com och PlumX Metrics, som spårar och sammanställer online-omnämnanden av forskningsresultat. Dessa verktyg använder algoritmer för att generera poäng som återspeglar graden av uppmärksamhet och engagemang för en viss forskningsresultat.

Relaterade artiklar: Altmetric: Den ultimata guiden för att öka synligheten för din forskning

5. Utvärderingar genom kollegial granskning

Peer review-utvärderingar är ett annat sätt att kvantifiera akademiskt inflytande. Experter inom ett visst område utvärderar en persons arbete för att avgöra dess kvalitet och betydelse. Positiva peer review-utvärderingar kan öka en persons synlighet och erkännande inom sitt område. 

Relaterade artiklar: Vad är en peer-reviewed artikel och var kan vi hitta den?

Glapp i det akademiska inflytandet 

Akademiskt inflytande kan vara en användbar indikator på en persons inflytande inom det akademiska samfundet, men det har också vissa brister och begränsningar. Nedan följer några av de största bristerna i akademiskt inflytande: 

Fördomar och ojämlikhet

Akademiskt inflytande är ofta utsatt för fördomar och ojämlikhet, vilket kan begränsa synligheten och erkännandet av vissa personer eller grupper. Fördomar kan baseras på faktorer som ras, kön och institutionell tillhörighet, och de kan påverka hur väl någon erkänns för sina bidrag inom sitt område.

Snävt fokus

Mått som används för att mäta akademiskt inflytande, såsom antal citeringar och påverkansfaktorer, prioriterar ofta forskning inom vissa områden eller delområden, vilket leder till ett snävt fokus och potentiellt förbiser viktigt arbete inom andra områden.

Begränsad omfattning

En individs inflytande på samhället eller politiken kanske inte helt fångas upp av akademiska inflytandemått, som ofta bara mäter påverkan inom akademiska miljöer.

Överdriven betoning på kvantitet framför kvalitet

Mått som antal citeringar kan belöna personer som publicerar ofta, snarare än de som producerar högkvalitativ, inflytelserik forskning.

Begränsad till vissa typer av forskning

Mått som används för att mäta akademiskt inflytande är ofta inriktade på konventionella forskningsmetoder som tidskriftsartiklar och böcker, vilket kan förbise bidrag som gjorts genom okonventionella forskningsmetoder som samhällsbaserad forskning och konstnärliga metoder.

Akademiskt inflytande kan vara ett användbart mått för att bedöma en individs påverkan på den akademiska världen, men det är viktigt att vara medveten om dess begränsningar och att ta hänsyn till en rad olika faktorer när man gör det.

Generellt sett är akademiskt inflytande en nyckelfaktor för att avgöra en individs rykte och påverkan inom sitt område. Akademiker med stort inflytande är ofta eftertraktade som samarbetspartners, mentorer och ledare, och deras arbete kan ha en bestående inverkan på det akademiska samfundet under många år framöver.

Lägg till visuell effekt till dina affischer med vetenskapliga illustrationer

Varje forskningsrapport bör ha vetenskapliga illustrationer för att öka läsbarheten och säkerställa att den är begriplig för rätt målgrupp. Men som forskare kan det vara svårt att hitta rätt bild som stämmer överens med konceptet för din forskningsrapport eller affisch. Mind the Graph kommer med en lösning som hjälper forskarna att utforska det visuella biblioteket och förbättra effekten av dina affischer, forskningsrapporter och artiklar.

logotyp-abonnemang

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Exklusivt innehåll av hög kvalitet om effektiv visuell
kommunikation inom vetenskap.

- Exklusiv vägledning
- Tips för design
- Vetenskapliga nyheter och trender
- Handledningar och mallar