Vad är konstruktion i forskning? Att avslöja det dolda systemet

Du kanske undrar, vad är egentligen konstruktioner? Tänk på dem som forskningens byggstenar - de abstrakta idéer, teorier eller begrepp som forskare vill studera och förstå. De fungerar som den grund som undersökningar byggs på. Men det räcker inte att bara ha dessa teoretiska konstruktioner, forskarna behöver effektiva sätt att mäta och validera dem. Det är där konstruktionsvaliditet kommer in i bilden.

I den här artikeln kommer vi att utforska begreppet konstruktion i forskning i detalj och känna till deras typer och hur man mäter konstruktioner i realtid.

Vad är konstruktion i forskning?

Inom forskning avser en konstruktion ett abstrakt begrepp eller en idé som undersöks eller studeras. Det representerar en teoretisk eller hypotetisk enhet som inte direkt kan observeras eller mätas. Konstruktioner används ofta för att förklara och förstå komplexa fenomen eller relationer inom olika forskningsområden.

Forskare utvecklar ofta konstruktioner baserat på befintliga teorier eller observationer och använder dem som grund för att utforma experiment eller genomföra undersökningar. Konstruktioner fungerar som byggstenar för att formulera hypoteser och utveckla forskningsfrågor. De ger ett ramverk för att organisera och tolka data, så att forskare kan utforska och utvärdera de underliggande faktorer eller variabler som bidrar till ett visst fenomen.

Konstruktioner spelar en grundläggande roll för kunskapsutvecklingen inom många discipliner, inklusive psykologi, sociologi, ekonomi och utbildning. De gör det möjligt för forskare att undersöka komplexa fenomen, identifiera samband mellan variabler och skapa teoretiska ramverk som bidrar till en djupare förståelse av världen omkring oss.

Typer av konstruktioner

Inom forskningen kan konstruktioner i stort sett kategoriseras i tre huvudtyper:

Latenta konstruktioner

Latenta konstruktioner är icke observerbara variabler eller begrepp som härleds från observerbara indikatorer eller mått. Dessa konstruktioner representerar abstrakta idéer eller underliggande dimensioner som inte kan mätas direkt. Exempel på latenta konstruktioner är intelligens, personlighetsdrag, attityder och motivation. Forskare använder statistiska tekniker som faktoranalys eller strukturell ekvationsmodellering för att identifiera och analysera latenta konstruktioner baserat på deras observerbara indikatorer.

Sammansatta konstruktioner

Sammansatta konstruktioner bildas genom att kombinera flera observerade variabler eller indikatorer. Dessa konstruktioner skapas för att representera ett koncept eller en konstruktion av högre ordning som omfattar flera relaterade dimensioner eller faktorer. Till exempel kan arbetstillfredsställelse vara en sammansatt konstruktion som omfattar indikatorer som lön, balans mellan arbete och fritid, anställningstrygghet och interpersonella relationer på arbetsplatsen. Forskare aggregerar eller kombinerar dessa enskilda indikatorer för att bilda ett omfattande mått på den konstruktion som är av intresse.

Operativa konstruktioner

Operationella konstruktioner, även kända som operationaliseringar, hänvisar till de specifika mått eller indikatorer som används för att bedöma en konstruktion i en forskningsstudie. Dessa konstruktioner innebär att abstrakta begrepp översätts till konkreta och mätbara variabler. Operationella konstruktioner kan inkludera frågeformulär, enkäter, tester, observationer eller någon annan metod för datainsamling som ger empiriska data relaterade till den konstruktion som studeras. Forskare utformar och validerar noggrant dessa operationella konstruktioner för att säkerställa att de effektivt fångar den avsedda konstruktionen.

Det är viktigt att notera att dessa typer av konstrukt inte utesluter varandra utan ofta kan vara inbördes relaterade. En forskare fattar vanligtvis beslut om vilken typ av konstruktion som ska användas baserat på sina forskningsmål, teoretiska ramar och tillgängliga mättekniker.

Mätning av konstruktioner

Processen att mäta konstruktioner börjar vanligtvis med operationalisering, vilket innebär att definiera och välja lämpliga mått eller indikatorer. Dessa mått är noggrant utformade för att fånga olika aspekter eller dimensioner av det konstrukt som studeras. De kan utgöras av enkätfrågor, intervjuprotokoll, beteendeobservationer eller arkiverade datakällor, beroende på vilken typ av forskning det rör sig om.

Det finns i stort sett två sätt att studera eller mäta en konstruktion:

1. Frågeformulär för undersökningen

Frågeformulär används ofta i forskning för att mäta konstruktioner indirekt. De ger en strukturerad och systematisk metod för att samla in data genom att ställa en rad förutbestämda frågor till deltagarna. Dessa frågor är noggrant utformade för att bedöma olika dimensioner eller aspekter av den konstruktion som studeras.

När forskare skapar frågeformulär strävar de efter att utveckla frågor som effektivt fångar den underliggande konstruktionen. Detta innebär att man använder ett klart och entydigt språk, säkerställer att frågorna är relevanta för konstruktionen och täcker dess olika aspekter på ett heltäckande sätt. Formuleringen av frågorna är utformad för att undvika ledande eller vinklade svar, vilket ökar mätningarnas validitet.

2. Observationsmätningar

I forskning används observationsmått som ett sätt att indirekt bedöma konstruktioner utan att uttryckligen hänvisa till dem. Dessa mått innebär systematisk observation och registrering av deltagarnas beteenden, handlingar eller interaktioner i specifika sammanhang som är relevanta för den konstruktion som är av intresse.

Observationsmätningar gör det möjligt för forskare att samla in objektiva och realtidsdata om deltagarnas observerbara beteenden, vilket ger insikter i den underliggande konstruktionen. Forskare utformar noggrant observationsprotokoll eller kodningsscheman för att fånga specifika indikatorer eller dimensioner relaterade till konstruktionen.

Under datainsamlingsprocessen observerar forskarna deltagarna i naturliga eller kontrollerade miljöer och fokuserar på beteenden eller handlingar som är relevanta för den konstruktion som studeras. De använder sin expertis för att identifiera och registrera specifika beteenden, ofta med hjälp av fördefinierade kategorier eller kriterier. Dessa kategorier kan fastställas baserat på befintliga teorier, tidigare observationer eller expertkonsensus.

Konstruktionsvaliditet

Konstruktionsvaliditet är ett kritiskt begrepp inom forskning som handlar om i vilken utsträckning ett mätinstrument eller en operationalisering korrekt och effektivt fångar den underliggande konstruktion som den avser att mäta. Det bedömer i vilken grad mätningarna överensstämmer med den teoretiska betydelsen och konceptualiseringen av den konstruktion som studeras.

Två typer som forskare ofta använder för att kontrollera konstruktionsvaliditet är

1. Konstrukt Konvergent validitet

Konvergent validitet undersöker i vilken utsträckning ett mätinstrument korrelerar positivt med andra mått eller indikatorer som bedömer samma eller liknande konstruktion. Det handlar om att visa att mätinstrumentet är positivt relaterat till andra mått som teoretiskt sett borde vara associerade med konstruktionen. Detta ger belägg för att instrumentet fångar upp den avsedda konstruktionen på ett effektivt sätt.

2. Konstruktionsdiskriminerande validitet

Diskriminerande validitet utvärderar i vilken utsträckning ett mätinstrument inte korrelerar starkt med mått eller indikatorer som är begreppsmässigt skilda från det konstrukt som studeras. Det handlar om att visa att instrumentet har låga eller obetydliga korrelationer med mått som inte bör vara starkt relaterade till konstruktionen. Detta indikerar att instrumentet är distinkt och specifikt för den konstruktion som undersöks.

Hot mot konstruktionsvaliditet

När man bedriver forskning finns det potentiella faktorer som kan utgöra hot mot konstruktionsvaliditeten, vilket avser i vilken utsträckning ett mätinstrument korrekt fångar den underliggande konstruktionen. Dessa hot kan påverka mätningarnas validitet och potentiellt leda till felaktiga eller missvisande slutsatser.

Bristfällig operationalisering

Dålig operationalisering avser situationer där mätinstrumentet eller metoderna som används för att bedöma en konstruktion inte effektivt fångar dess avsedda betydelse eller dimensioner. Detta kan äventyra mätningarnas validitet och leda till felaktigheter eller snedvridningar i forskningsresultaten.

När operationaliseringen är bristfällig kan det hända att mätinstrumentet inte på ett adekvat sätt representerar den konstruktion som studeras. Det kan vara bristfälligt och inte täcka in alla relevanta aspekter eller indikatorer för konstruktionen. Som ett resultat av detta kanske de erhållna mätningarna inte korrekt återspeglar det underliggande konceptet eller teorin.

Förväntningar på experimenterande

Experimenterande förväntningar avser de omedvetna eller medvetna fördomar och förväntningar som forskare kan ha, vilket kan påverka mätningen eller tolkningen av den konstruktion som studeras. Dessa fördomar kan leda till systematiska fel och äventyra mätningarnas och forskningsresultatens validitet.

När forskare har förutfattade meningar eller förväntningar på resultaten kan det på ett subtilt sätt påverka deras beteende, interaktion med deltagarna eller tolkning av data. Forskare kan till exempel oavsiktligt kommunicera sina förväntningar till deltagarna genom icke-verbala signaler eller oavsiktliga signaler i studiedesignen. Deltagarna kan då svara på ett sätt som överensstämmer med dessa förväntningar, vilket potentiellt kan snedvrida mätningarna.

Bias i ämnet

Subjektsbias är ett potentiellt hot mot konstruktionsvaliditet i forskning. Subjektsbias innebär att deltagarnas övertygelser, förväntningar eller sociala önskvärdhet påverkar deras svar, vilket leder till förvrängda eller felaktiga mätningar av den konstruktion som studeras. Denna bias kan äventyra forskningsresultatens validitet och reliabilitet.

Sammanfattningsvis spelar konstruktioner en viktig roll i forskning eftersom de representerar de teoretiska begrepp och fenomen som undersöks. Konstruktvaliditet är avgörande för att säkerställa att de mätningar som används på ett korrekt sätt fångar de avsedda konstruktionerna. Genom att använda rigorösa operationaliseringstekniker kan forskare förbättra validiteten och reliabiliteten i sina mätningar. Forskare måste dock också vara medvetna om potentiella hot mot konstruktionsvaliditeten, till exempel dålig operationalisering, förväntningar hos försöksledaren och partiskhet hos försökspersonen.

Integrera information och illustrationer i vackra och effektfulla bilder

Din presentation är viktig för att locka din publik, men informationen i dina bilder är den hemliga såsen för att fånga deras uppmärksamhet. Här är ett bra tips för att få ut det mesta av din presentation. Använd Mind the Graph att integrera information och illustrationer i vackra och effektfulla bilder. Registrera dig nu och ta dina presentationer till nästa nivå.