Du måste ha hört talas om Research Bias där forskningsrapporten är partisk men har du någonsin tänkt på forskaren som skriver den? Tänk om den forskaren är partisk och på grund av det blir tidningen partisk?
Detta fenomen är känt som forskarens partiskhet och i den här artikeln ska vi lära oss mer om det på djupet genom att analysera fördomar, deras typer och metoder för att förebygga dem. Så låt oss gå på djupet och förstå hur man undviker partiskhet i forskning.
Vad är partiskhet hos forskare?
Med forskarfördomar avses en forskares subjektiva övertygelser, värderingar, attityder eller preferenser som kan påverka utformningen, genomförandet eller tolkningen av en studies resultat. Det uppstår när forskarens personliga fördomar oavsiktligt eller avsiktligt påverkar forskningsprocessen eller rapporteringen av resultaten, vilket kan leda till förvrängda eller felaktiga resultat.
Det är viktigt att notera att forskarfördomar kan uppstå oavsiktligt på grund av omedvetna fördomar eller utan skadligt uppsåt. Det utgör dock fortfarande ett hot mot forskningens objektivitet och integritet. För att minimera forskarfördomar använder forskare rigorösa forskningsmetoder, upprätthåller transparens och använder strategier som blindstudier, kollegial granskning, och oberoende replikering.
Typer av fördomar hos forskare
Det finns flera olika typer av partiskhet hos forskare som kan uppstå i forskningsprocessen. Här följer några vanliga exempel:
Bias vid urval
Denna bias uppstår när forskaren selektivt inkluderar eller exkluderar vissa individer eller datapunkter i en studie, vilket leder till en skev representation av den population som undersöks. Det kan vara oavsiktligt eller avsiktligt, vilket resulterar i ett icke-representativt urval.
Konfirmeringsbias
Forskare kan ha en tendens att gynna eller söka information som bekräftar deras förutfattade meningar eller hypoteser medan de ignorerar eller bagatelliserar motsägelsefulla bevis. Denna bias kan leda till att man väljer ut data som stöder önskade resultat.
Partiskhet hos observatörer
Partiskhet hos observatörer, även känt som experimentator bias, uppstår när forskarens förväntningar eller förkunskaper påverkar deras observationer eller tolkningar av studiedeltagarnas beteende eller svar. Det kan påverka objektiviteten i datainsamling och analys.
Rapportering av partiskhet
Denna partiskhet innebär att man selektivt rapporterar eller betonar vissa resultat som överensstämmer med forskarens önskade resultat, medan man negligerar eller bagatelliserar motsägelsefulla eller ofördelaktiga resultat. Det kan förekomma i alla skeden, från dataanalys till publicering av forskningsresultat.
Bias i publikationer
Bias i publiceringen avser tendensen hos forskare eller tidskrifter att publicera studier med positiva eller statistiskt signifikanta resultat oftare än de med negativa eller icke-signifikanta resultat. Denna bias kan snedvrida det samlade bevismaterialet om ett visst ämne.
Bias vid återkallande
I studier som bygger på deltagarnas minne eller självrapportering kan minnesbias uppstå när deltagarnas minne av händelser eller upplevelser påverkas av deras nuvarande övertygelser eller förväntningar. Denna bias kan leda till felaktiga eller förvrängda data.
Kulturella fördomar
Forskare kan oavsiktligt införa sina kulturella perspektiv, värderingar eller normer i forskningsprocessen, vilket kan leda till partiska tolkningar eller generaliseringar som kanske inte är giltiga i olika kulturer eller kontexter.
Bias i utformningen
Designbias, även känt som bias i studiedesign eller bias i forskningsdesign, avser ett systematiskt fel eller en snedvridning som införs i en studie på grund av brister eller begränsningar i design eller metodik. Det uppstår när utformning av en undersökning en studie systematiskt gynnar vissa resultat eller leder till snedvridna resultat.
Vad är procedurbias och hur upptäcker man det i en forskningsrapport?
Procedurell bias är ett systematiskt fel eller en snedvridning i forskningsstudier som beror på brister eller fördomar i de procedurer eller metoder som används under studien. Det uppstår när det sätt på vilket forskningen bedrivs leder till partiskhet i datainsamlingen, dataanalysen eller tolkningen av resultaten. Procedurfel kan påverka studieresultatens giltighet och tillförlitlighet och äventyra forskningens integritet.
Här är några viktiga punkter som kan hjälpa dig att upptäcka processuell partiskhet:
Utvärdera forskningsdesign
Undersök noggrant studiens övergripande utformning. Leta efter eventuella källor till partiskhet i urvalet av deltagare, fördelningen av behandlings- eller kontrollgrupper eller studiens övergripande struktur. Bedöm om den valda utformningen är lämplig för forskningsfrågan och om den på ett adekvat sätt tar hänsyn till potentiella förväxlingsvariabler.
Granska förfarandena för provtagning
Bedöm hur deltagarna rekryterades eller valdes ut till studien. Leta efter eventuella snedvridningar i urvalsprocessen som kan leda till ett icke-representativt eller snedvridet urval. Gemensamt Bias vid urval inkluderar bekvämlighetsurval, självselektionsbias eller användning av olämpliga urvalstekniker som inte på ett adekvat sätt fångar målpopulationen.
Bedöma metoder för datainsamling
Granska de metoder som använts för att samla in data. Fundera på om det finns några potentiella snedvridningar som introducerats genom datainsamlingsprocessen. Leta efter tecken på mätfel, t.ex. inkonsekvent tillämpning av mätmetoder, bristande tillförlitlighet eller giltighet hos mätinstrument eller potentiella felaktigheter i självrapporterade uppgifter.
Vad är partiskhet hos respondenter?
Respondentbias, även känt som deltagarbias eller survey response bias, avser systematiska fel eller snedvridningar som kan uppstå i forskningsstudier när deltagare ger felaktiga eller partiska svar. Respondentbias kan uppstå på grund av olika faktorer, till exempel deltagarnas subjektiva tolkningar, social önskvärdhet, minnesbegränsningar eller motiv för att framställa sig själva i en fördelaktig dager. Det kan påverka tillförlitligheten och giltigheten hos data som samlats in genom självrapportmätningar, enkäter, intervjuer eller frågeformulär.
Förekomst av partiskhet vid analys och rapportering
Bias kan uppstå under en forskningsstudies analys- och rapporteringsfaser, vilket kan leda till förvrängda eller missvisande tolkningar av data. Här följer några exempel på hur partiskhet kan yttra sig under dessa faser:
Konfirmeringsbias
Forskare kan ha förutfattade meningar eller förväntningar om studiens resultat, vilket kan påverka analysen och rapporteringen. Bekräftelsebias uppstår när forskare selektivt fokuserar på eller betonar resultat som överensstämmer med deras redan existerande övertygelser eller hypoteser medan de tonar ner eller ignorerar motstridiga bevis.
Att plocka russinen ur kakan
Partiskhet kan uppstå när forskare selektivt rapporterar eller lyfter fram specifika resultat som stöder deras önskade resultat medan andra resultat som kan vara mindre gynnsamma försummas eller utelämnas. Detta kan leda till en ofullständig eller skev representation av data, vilket kan förvränga den övergripande bilden.
Övertolkning eller feltolkning
Forskare kan tolka resultaten på ett sätt som går utöver de bevis som uppgifterna ger. Övertolkning sker när forskare drar breda eller generaliserade slutsatser utöver vad studiens resultat kan stödja. Feltolkning kan också ske när forskarna missförstår eller förvränger de statistiska analyserna eller inte överväger alternativa förklaringar till resultaten.
HARKing (hypoteser efter att resultaten är kända)
HARKing innebär att man bildar hypoteser efter att ha analyserat data, vilket får det att verka som om dessa hypoteser genererades före dataanalysen. Detta kan leda till partiskhet genom att post hoc-förklaringar felaktigt presenteras som redan existerande hypoteser, vilket potentiellt kan äventyra forskningens integritet.
Läs också: Post Hoc-analys: Process och typer av tester
Hur undviker man partiskhet i forskning?
Att förhindra att forskare blir partiska är avgörande för att upprätthålla integriteten och objektiviteten i forskningsstudier. Även om det är svårt att helt eliminera partiskhet kan forskare vidta flera åtgärder för att minimera dess inverkan. Här följer några strategier för att förebygga partiskhet hos forskare:
Medvetenhet och reflexivitet
Forskare bör vara medvetna om sina egna fördomar och förutfattade meningar. Genom att reflektera över personliga övertygelser och potentiella fördomar kan forskarna medvetet separera sina perspektiv från forskningsprocessen. Det är viktigt att utveckla ett förhållningssätt som präglas av öppenhet och opartiskhet.
Tydliga forskningsfrågor och mål
Definiera tydligt forskningsfrågor och mål innan studien påbörjas. Detta hjälper forskarna att fokusera på att samla in relevanta och opartiska data för att hantera specifika forskningsmål, snarare än att söka bevis för att stödja förutfattade idéer.
Robust studiedesign
Använd rigorösa metoder för studiedesign som minimerar partiskhet. Randomisering, blindning och kontrollgrupper är vanliga tekniker för att säkerställa rättvisa och opartiska jämförelser. Det är också viktigt att säkerställa att urvalet är representativt och att minimera urvalsbias genom slumpmässiga urvalstekniker.
Förhandsanmälan
Att förhandsregistrera forskningsprotokoll, inklusive hypoteser, studiedesign och analysplaner, före datainsamling är en effektiv strategi. Detta förhindrar ändringar och datadriven analys som kan leda till partiskhet.
Replikering och verifiering
Uppmuntra replikationsstudier för att oberoende validera resultaten. Replikering bidrar till att minska partiskhet genom att säkerställa att resultaten är konsekventa mellan olika forskare, miljöer och metoder.
Etiska överväganden
Följa etiska principer, såsom informerat samtycke, konfidentialitet och undvikande av intressekonflikter. Etiskt uppförande bidrar till forskningens övergripande giltighet och trovärdighet.
Genom att implementera dessa strategier kan forskare minimera forskarskevhet och förbättra validiteten, tillförlitligheten och objektiviteten i sina forskningsresultat.
Slutsats
Sammanfattningsvis är forskarskevhet ett stort problem i forskningsstudier eftersom det kan leda till systematiska fel eller snedvridningar som äventyrar resultatens integritet. Genom att implementera de strategier som diskuteras i denna artikel och främja etiskt uppförande kan forskare förbättra objektiviteten och tillförlitligheten i sina studier, vilket säkerställer trovärdigheten och giltigheten i deras forskningsresultat.
Hittar du inte exakt vad du behöver? Vi designar det åt dig!
Som forskare är det ofta svårt att hitta de bilder på internet som matchar din tes. Om du står inför samma problem finns det en lösning här - Mind the Graph. Det är ett infografikverktyg som hjälper dig att använda bilder från ett bibliotek med vetenskapliga grafer. Och om du inte hittar de bilder du behöver kan vårt team designa dem åt dig. Registrera dig nu för att utforska högkvalitativa vetenskapliga bilder.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Exklusivt innehåll av hög kvalitet om effektiv visuell
kommunikation inom vetenskap.
