Vetenskap och sociala medier: Möjligheter och utmaningar

Under 2000-talet har sociala medier förändrat hur individer kommunicerar och utbyter information. De har utvecklats till ett starkt instrument för att knyta samman människor från hela världen, och har dessutom ett betydande inflytande på hur vetenskaplig forskning bedrivs, utbyts och kommuniceras till allmänheten.

Denna artikel kommer att undersöka betydelsen av vetenskap och sociala medier, samt de möjligheter och utmaningar som användningen av dessa innebär för vetenskaplig forskning och kommunikation.

Hur hänger vetenskap och sociala medier ihop?

Sociala medier har fått en allt större betydelse inom vetenskapen, med flera fördelar för forskare och det vetenskapliga samfundet.

En av de främsta fördelarna med sociala medier är att de gör det möjligt för akademiker att kommunicera med varandra, utveckla professionella nätverk och dela med sig av sina resultat. Forskare kan använda sociala medier för att kommunicera sina forskningsresultat, vilket bidrar till att öka exponeringen och effekten av vetenskaplig forskning genom att nå en bredare publik utanför samhället.

Sociala medier kan också underlätta utbytet av data och resurser, vilket kan leda till effektivare och mer samarbetsinriktad forskning och därmed påskynda vetenskapliga upptäckter och minska dubbelarbete.

Dessutom kan sociala medier användas för att engagera akademiker från andra discipliner som annars inte skulle ha haft möjlighet att arbeta tillsammans. Detta kan resultera i nya forskningsidéer och ämnen samt tvärvetenskapliga angreppssätt på vetenskapliga utmaningar.

Slutligen kan sociala medier bidra till att engagera allmänheten i vetenskap och utveckla den vetenskapliga förståelsen, och därigenom öka allmänhetens förtroende och stöd för vetenskaplig forskning.

Vikten av att använda sociala medier för att kommunicera vetenskapliga upptäckter

Sociala medier har förmågan att öka effekten av forskning och främja vetenskaplig förståelse genom att interagera med en större publik, få feedback i realtid och förbättra allmänhetens medvetenhet om vetenskap. Det har funnits flera exempel på att sociala medier har gjort betydande framsteg inom vetenskapen, vilket visar hur viktigt det är:

Ebolautbrott i Västafrika: Under 2014 års ebolaepidemi i Västafrika användes sociala medier för att spåra smittspridning och för att sprida information om förebyggande åtgärder och behandling. Sociala medier användes av forskare och folkhälsopersonal för att kommunicera med varandra och med allmänheten, samt för att samordna sina insatser mot utbrottet.

Övervakning av jordbävningar: Sociala medier har använts för att övervaka jordbävningar och andra naturkatastrofer. Under jordbävningen och tsunamin i Japan 2011 användes t.ex. Twitter för att sprida information om katastrofen och hitta saknade personer.

CORD-19 (öppen forskningsdatauppsättning om covid-19): CORD-19-datasetet är ett samarbete mellan forskare, forskare och teknikföretag för att tillhandahålla en komplett resurs för vetenskaplig forskning om covid-19. Initiativet startade på sociala medier 2020, när forskare gick ut med en uppmaning på Twitter och bad om hjälp med att sammanställa en samling av vetenskaplig forskning om covid-19.

Initiativ inom vetenskap och sociala medier

Den ökande användningen av sociala medier och andra onlineplattformar för vetenskaplig kommunikation har också lett till ett brett spektrum av initiativ för att bättre förstå hur vetenskap och sociala medier påverkar varandra.

Altmetrisk

Altmetrisk, en metod för att kvantifiera forskningsresultatens inflytande på sociala medier, nyhetsmedier, bloggar och andra onlineplattformar, var en av dem. Det ger en mer heltäckande bild av den uppmärksamhet som forskningen får. Läs mer "Altmetric: Den ultimata guiden för att öka synligheten för din forskning" för att förstå mer.

Impactstory och ramverket för öppen vetenskap (OSF)

Konsekvenshistoria och Ramverk för öppen vetenskap (OSF) Impactstory och OSF är två webbaserade plattformar som används för att organisera och distribuera forskningsresultat. Impactstory fokuserar på alternativa mått för att bedöma forskningens genomslag, såsom omnämnanden i sociala medier, nedladdningar och citeringar, medan OSF fokuserar på verktyg för att organisera och distribuera forskningsprojekt, såsom preprints, data och programvara.

Missinformation och falska nyheter på sociala medier

Missinformation och falska nyheter på sociala medier är allvarliga och växande utmaningar. Felaktig information är avsiktligt spridande av felaktig eller vilseledande information, medan falska nyheter är avsiktlig spridning av falska eller fabricerade historier.

Sociala medier har kritiserats för sin roll i spridningen av felaktig information och falska nyheter, och har börjat utveckla ett antal motåtgärder.

Vissa plattformar har till exempel infört rutiner för faktagranskning och minskat exponeringen av information som har identifierats som falsk eller vilseledande. Andra har standarder på plats som begränsar vissa typer av felaktig information eller kräver att etiketter placeras på inlägg som innehåller omtvistat material.

För att ta itu med problemet med desinformation och falska nyheter på sociala medier krävs dock en komplex och tidskrävande strategi. Att förbättra mediekunskapen, främja ansvarsfull informationsdelning, stödja oberoende faktagranskande organisationer och göra plattformarna ansvariga för sin roll i spridningen av desinformation och falska nyheter är alla alternativ för att hantera dessa allvarliga och oroande utmaningar.

Över 70 000 exakta vetenskapliga siffror för att öka din genomslagskraft

Att använda siffror kan hjälpa dig att öka effekten av din forskning, och att göra det med rätt verktyg kan göra ditt jobb mycket enklare. Kolla in Tänk på grafen och lär känna detta fantastiska verktyg som ger dig över 70 000 siffror som hjälper dig att göra din forskning till enastående.

Skapa din egen infografik