Forskningsparadigm: En introduktion med exempel

Om du funderar på att skriva en forskningsrapport bör du vara medveten om att du måste fastställa kriterier för att konstruera det tillvägagångssätt som du kommer att använda som metod i ditt arbete, vilket är anledningen till att du måste förstå begreppet forskningsparadigm.

A forskningsparadigmär enkelt uttryckt processen att ta fram en forskningsplan som kan hjälpa dig att snabbt förstå hur teorierna och metoderna i ditt forskningsprojekt fungerar.

Syftet med denna artikel är att introducera dig till forskningsparadigm och förklara dem för dig på ett så beskrivande sätt som möjligt med hjälp av exempel.

Vad är ett forskningsparadigm?

A forskningsparadigm är en metod, modell eller ett mönster för att bedriva forskning. Det är en uppsättning idéer, övertygelser eller uppfattningar inom vilka teorier och praxis kan fungera. De flesta paradigm härstammar från en av två forskningsmetoder: positivism eller interpretivism. Varje forskningsprojekt använder ett av forskningsparadigmen som en riktlinje för att skapa forskningsmetoder och genomföra forskningsprojektet på ett så legitimt och rimligt sätt som möjligt.

Även om det i grunden fanns två paradigm har flera nya paradigm uppstått ur dessa två, särskilt inom samhällsvetenskaplig forskning. Tänk på att valet av ett av paradigmen för ditt forskningsprojekt kräver en grundlig förståelse av de unika egenskaperna hos varje tillvägagångssätt.

Vilka är de tre forskningsparadigmen?

För att välja det bästa forskningsparadigmet för ditt projekt måste du först förstå de tre pelarna: ontologi, epistemologi och metodik.

Ontologi

Ontologi är en filosofisk teori om verklighetens natur, som hävdar att det antingen finns en enda verklighet eller ingen alls. För att vara mer specifik svarar ontologi på frågan, "Vad är verklighet?”

Epistemologi

Epistemologi är studiet av kunskap, med fokus på giltigheten, omfattningen och sätten att erhålla kunskap. Epistemologi försöker besvara frågan, "Hur kan vi känna till verkligheten?“

Metodik

Metodik avser allmänna begrepp som ligger till grund för hur man utforskar den sociala miljön och bevisar giltigheten i den kunskap som erhålls. Den metodologiska frågan är "Hur går man tillväga för att upptäcka verkligheten/svaret?“

Vad är syftet med ett forskningsparadigm?

Att välja ett paradigm för ett forskningsprojekt är viktigt eftersom det lägger grunden för studiens forskning och dess metodik.

Ett paradigm undersöker hur kunskap förstås och undersöks, och det beskriver uttryckligen forskningens mål, motivation och förväntade resultat.

En korrekt implementering av ett forskningsparadigm i forskningen ger forskarna en tydlig väg för att undersöka det ämne de är intresserade av.

Det ger en logisk och genomtänkt struktur för genomförandet och förbättrar dessutom kvaliteten på ditt arbete och dina färdigheter.

Exempel på forskningsparadigm

Nu när du förstår de tre pelarna och vikten av forskningsparadigmet, låt oss titta på några exempel på paradigm som du kan använda i din forskning.

Positivistisk paradigm

Positivister tror på en enda verklighet som kan mätas och förstås. Som ett resultat av detta används kvantitativa metoder för att kvantifiera denna verklighet.

Positivism inom forskning är en filosofi som är relaterad till begreppet verklig undersökning. En positivismbaserad forskningsfilosofi använder ett rigoröst tillvägagångssätt för att systematiskt studera datakällor.

Interpretivism eller konstruktivistiskt paradigm

Interpretivism används i de flesta kvalitativa undersökningar inom samhällsvetenskaperna och bygger på att det finns många olika verkligheter snarare än en enda verklighet.

Enligt interpretivister är mänskligt beteende komplext och kan inte förutsägas genom fördefinierad sannolikhet.

Mänskligt beteende är inte som en vetenskaplig variabel som enkelt kan kontrolleras. Ordet interpretivism syftar på metoder för att få kunskap om universum som bygger på att tolka eller förstå de betydelser som människor tillskriver sina beteenden.

Pragmatism Paradigm

Forskningsfrågan avgör pragmatismen. Beroende på forskningsfrågans karaktär kan pragmatism innefatta både positivism och interpretivism i en och samma studie.

Det är en problemlösningsfilosofi som hävdar att de bästa forskningsteknikerna är de som bidrar till det mest effektiva svaret på forskningsfrågan. Detta följs av en undersökning av många aspekter av ett forskningsproblem med hjälp av en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder.

Postpositivismens paradigm

Det positivistiska paradigmet fick ge vika för det postpositivistiska paradigmet, som är mer inriktat på verklighetens subjektivitet och avviker från de logiska positivisternas objektiva perspektiv.

Postpositivism söker objektiva svar genom att sträva efter att känna igen och hantera sådana fördomar i de idéer och den kunskap som utvecklas av forskare.

Skapa ett grafiskt abstrakt som perfekt representerar dina resultat

Grafiska abstraktioner blir allt viktigare. Men var ska man börja? Hur ska du gå tillväga för att skapa ett lämpligt grafiskt abstract för din artikel?

Tänk på grafen är det perfekta verktyget för detta; använd mallar för att enkelt skapa den mest kvalificerade grafiska sammanfattningen för din målgrupp.