Vad är en deskriptiv studie och varför är den viktig inom forskning?

Beskrivande studier är ett viktigt verktyg för forskare inom ett brett spektrum av discipliner och ger värdefulla insikter om egenskaper, beteenden och trender hos populationer, grupper eller fenomen av intresse. Det är ett kraftfullt verktyg för att generera hypoteser, identifiera mönster och generera ny kunskap om ett visst ämne eller intresseområde.

Vad är en deskriptiv studie?

En beskrivande studie är en Forskningsmetod som innebär att man observerar och beskriver beteende, egenskaper eller förhållanden hos en viss population eller ett visst fenomen utan att manipulera några variabler. Det primära målet med beskrivande studier är att ge en detaljerad och korrekt bild av ett fenomen eller en population, vanligtvis genom att använda olika tekniker för datainsamling, t.ex. enkäter, intervjuer och observationer.

Mål för en deskriptiv studie

Huvudsyftet med en beskrivande studie är att ge en detaljerad och korrekt beskrivning av ett fenomen eller en population av intresse. Några vanliga syften med beskrivande studier är

Beskriv vad som kännetecknar en population: Beskrivande studier syftar till att ge en detaljerad redogörelse för egenskaperna hos en viss grupp människor, till exempel deras demografi, hälsostatus, beteende, attityder och övertygelser.
Identifiera mönster eller trender: Beskrivande studier kan hjälpa till att identifiera mönster eller trender i beteenden eller andra fenomen som kan vara användbara för att vägleda ytterligare forskning eller interventioner.
Generera hypoteser: Beskrivande studier kan generera hypoteser eller idéer om de potentiella orsaker eller faktorer som påverkar ett visst fenomen eller en viss population.
Underlätta förståelsen: Beskrivande studier kan hjälpa forskare och praktiker att bättre förstå ett visst fenomen eller en viss population, vilket kan vara användbart för att utveckla effektiva interventioner eller policyer.

Typer av deskriptiva studier

Vilken typ av beskrivande studie som används beror på forskningsfrågan och tillgängliga resurser. Det finns flera typer av beskrivande studier, bland annat

Fallrapporter och fallserier

Fallrapporter och fallserier är beskrivande studier som omfattar observation och rapportering av ett eller flera fall av ett visst tillstånd eller en viss sjukdom. Fallrapporter beskriver vanligtvis en enskild patients kliniska historia, symtom och behandling, medan fallserier omfattar observation av en grupp patienter med liknande tillstånd. Dessa studier kan ge värdefull information om sällsynta tillstånd eller oväntade resultat av behandlingar. De är dock begränsade i sin förmåga att fastställa orsakssamband eller generaliserbarhet till större populationer.

Tvärsnittsstudier

Tvärsnittsstudier är beskrivande studier som samlar in data vid en enda tidpunkt. Dessa studier är användbara för att beskriva prevalensen av ett visst tillstånd eller beteende i en population, samt för att identifiera potentiella riskfaktorer eller samband med andra variabler. De är relativt snabba och enkla att genomföra, men de är begränsade i sin förmåga att fastställa orsakssamband. Läs mer om tvärsnittsstudier i vår artikel "Kartläggning av nutiden: För- och nackdelar med tvärsnittsstudier“.

Ekologiska studier

Ekologiska studier är deskriptiva studier som undersöker sambandet mellan exponering och ett utfall på populationsnivå. De använder vanligtvis aggregerade data, såsom data från en folkräkning eller administrativa register, för att undersöka sambandet mellan en viss exponering och hälsoutfall, och är användbara för att generera hypoteser och identifiera mönster eller trender på populationsnivå. De är dock begränsade i sin förmåga att ta hänsyn till faktorer på individnivå eller fastställa kausalitet.

Fördelar med deskriptiva studier

Beskrivande studier har flera fördelar som gör dem användbara för forskare och praktiker, t.ex:

Ge detaljerad information: Beskrivande studier kan ge en detaljerad och korrekt beskrivning av ett fenomen eller en population, vilket kan hjälpa forskare att bättre förstå egenskaper, beteenden, attityder och övertygelser hos en viss grupp av människor.
Generera hypoteser: Beskrivande studier kan generera hypoteser eller idéer om de potentiella orsaker eller faktorer som påverkar ett visst fenomen eller en viss population, vilket kan vara användbart för att vägleda framtida forskning.
Relativt snabbt och enkelt att genomföra: Beskrivande studier är ofta relativt snabba och enkla att genomföra, vilket gör dem till ett kostnadseffektivt sätt att samla in data.

Nackdelar med deskriptiva studier

Beskrivande studier har flera fördelar, men det finns också några nackdelar att ta hänsyn till, t.ex:

Begränsad förmåga att fastställa orsakssamband: Deskriptiva studier kan beskriva ett visst fenomen eller en viss population, men de fastställer inte kausalitet. De kan inte avgöra om en viss exponering eller ett visst beteende orsakade ett visst resultat.
Begränsad generaliserbarhet: Beskrivande studier använder ofta ett litet, specifikt urval, som kanske inte är representativt för den större populationen. Därför är det inte säkert att resultaten från beskrivande studier kan generaliseras till andra populationer eller miljöer.
Begränsad möjlighet att kontrollera för störande variabler: Beskrivande studier kan ofta inte kontrollera för alla potentiellt förvirrande variabler, vilket kan göra det svårt att dra slutsatser om sambandet mellan en viss exponering eller ett visst beteende och resultatet.

Datainsamlingsmetoder för deskriptiva studier

I beskrivande studier beror valet av datainsamlingsmetod på forskningsfråga, tillgängliga resurser och vilken typ av population som studeras. Genom att välja lämplig datainsamlingsmetod kan forskare samla in korrekt och användbar information. De viktigaste datainsamlingsmetoderna för beskrivande studier inkluderar:

Undersökningar och frågeformulär

Enkäter och frågeformulär används ofta i beskrivande studier för att samla in data från ett stort antal människor. Dessa metoder innebär att man ställer en rad standardiserade frågor för att samla in information om attityder, övertygelser, beteenden eller andra egenskaper hos den population som studeras. De kan administreras personligen, via telefon eller online, och kan användas för att samla in kvantitativa eller kvalitativa data.

Observationer och intervjuer

Observationer och intervjuer innebär att man direkt observerar eller pratar med individer eller grupper för att samla in information om deras beteende eller erfarenheter. Observationer kan genomföras i naturliga miljöer eller i laboratoriemiljöer, medan intervjuer kan genomföras personligen eller via telefon. Dessa metoder kan användas för att samla in kvalitativa eller kvantitativa data och kan ge rik och detaljerad information om den population som studeras.

Fokusgrupper

Fokusgrupper är en typ av gruppintervju som används för att samla in kvalitativa data om ett visst ämne eller en viss fråga. Fokusgrupper består vanligtvis av en liten grupp människor som får svara på en rad öppna frågor om sina erfarenheter eller åsikter. Den kan genomföras personligen eller online och kan ge insikter om attityder, övertygelser och erfarenheter hos den population som studeras.

Analys av sekundärdata

Sekundär dataanalys innebär att man analyserar befintliga data som samlats in för andra ändamål, t.ex. administrativa register, medicinska register eller folkräkningsdata. Denna metod kan vara ett kostnadseffektivt sätt att samla in information om en viss population och kan ge insikter om trender eller mönster över tid. Det är dock viktigt att ta hänsyn till begränsningarna i uppgifterna och risken för snedvridning i sekundära datakällor.

Tekniker för dataanalys vid beskrivande studier

Dataanalys är en viktig komponent i alla beskrivande studier. Syftet med dataanalys är att få fram meningsfulla insikter från de data som samlats in under studien. Det finns flera tekniker för dataanalys som ofta används i beskrivande studier, t.ex:

Beskrivande statistik

Beskrivande statistik används för att sammanfatta och beskriva egenskaperna hos ett visst dataset. Vanligt förekommande beskrivande statistik inkluderar mått på central tendens, såsom medelvärde, median och läge, samt mått på variabilitet, såsom standardavvikelse och intervall. Den kan användas för att beskriva fördelningen av en variabel, identifiera avvikande värden och jämföra olika undergrupper inom den population som studeras.

Explorativ dataanalys

Exploratory Data Analysis (EDA) innebär att man använder visuella och grafiska tekniker för att utforska data och identifiera mönster eller samband mellan variabler. EDA kan användas för att identifiera outliers, kontrollera normalitet och upptäcka potentiella fel eller inkonsekvenser i data. Vanliga EDA-tekniker är spridningsdiagram, histogram, boxplottar och korrelationsmatriser.

Etiska överväganden vid deskriptiva studier

Som med alla forskningsstudier finns det etiska överväganden som bör beaktas när man genomför beskrivande studier. Genom att vidta åtgärder för att säkerställa att studien genomförs på ett etiskt sätt kan forskarna bidra till att deltagarnas rättigheter och välbefinnande skyddas och att studien ger giltiga och tillförlitliga resultat. Några av de viktigaste etiska övervägandena inkluderar:

Informerat samtycke: Deltagare i en beskrivande studie bör få fullständig information om studiens syfte och karaktär samt om eventuella risker eller fördelar.
Konfidentialitet och anonymitet: Forskare bör vidta åtgärder för att säkerställa att de uppgifter som samlas in i en beskrivande studie hålls konfidentiella och anonyma.
Risk för skada: Forskarna bör noga överväga alla potentiella risker som deltagarna kan utsättas för till följd av sitt deltagande i studien. Alla potentiella risker ska minimeras så mycket som möjligt.

Exempel på beskrivande studier

När man lär sig om forskningsmetoder är det viktigt att förstå frågan "Vad är en deskriptiv studie" och dess roll i datainsamlingen. Nedan följer några exempel på beskrivande studier:

En forskare vill förstå högskolestudenters sömnmönster. De genomför en undersökning med 500 studenter och ställer frågor om hur många timmars sömn de får varje natt, vilken tid de brukar gå och lägga sig och vakna, och om de känner sig utvilade på morgonen. Forskaren analyserar sedan undersökningsdata för att skapa en profil av de typiska sömnmönstren hos högskolestudenter.

Ett företag vill förstå demografin i sin kundbas. De genomför en undersökning bland 1 000 kunder och ställer frågor om deras ålder, kön, utbildningsnivå och andra relevanta faktorer. Företaget analyserar sedan undersökningsdata för att skapa en profil av sin typiska kund, inklusive information som deras åldersintervall, könsfördelning och genomsnittliga inkomstnivå.

En forskare vill förstå matvanorna hos människor i en viss region. De genomför observationer av människors matval och ätbeteenden på offentliga platser. Forskaren analyserar sedan observationerna för att skapa en beskrivning av de typiska matvanorna hos människor i den regionen, inklusive vilka typer av mat de konsumerar, hur mycket de äter och hur ofta de äter ute.

Över 75 000 exakta vetenskapliga siffror för att öka din genomslagskraft

Mind the Graph är en onlineplattform som hjälper forskare att skapa högkvalitativa vetenskapliga presentationer för att förbättra sin forskning. Plattformen erbjuder ett bibliotek med över 75 000 vetenskapliga figurer som är utformade för att vara informativa och visuellt tilltalande. En av de största fördelarna med att använda Mind the Graph är att forskarna enkelt kan skapa och anpassa vetenskapliga presentationer utan att behöva ha någon tidigare erfarenhet av design.