Varje vetenskaplig artikel syftar till att bidra med nya insikter till litteraturen, granska kända observationer eller hitta nya lösningar på ett problem. 

Som en allmän princip bör ett forskningsförslag eller en forskningsrapport tydligt beskriva ämnet för forskningen, så att läsaren kan förstå forskningens sammanhang, dess relevans, de använda metodernas lämplighet och resultatens giltighet. 

Att definiera och presentera det problem som inspirerat din forskning på ett begripligt, lättläst och, framför allt, relevant sätt är avgörande.

Ofta börjar kollegor eller potentiella sponsorer med att läsa problemformuleringen. Med tanke på att din forskning kommer att vara centrerad kring din problemformulering är det en fördel att veta hur man konstruerar en sådan. 

Exakt hur skulle du gå tillväga för att konstruera en sådan? Det är viktigt att förstå vad som kännetecknar en bra problemformulering, utöver dess beståndsdelar och ramar. 

Här är en guide som hjälper dig att skriva en grundlig problemformulering för din forskningsrapport eller ditt förslag.

Vad är problemformuleringen i en forskningsrapport?

I en problemformulering specificerar du det problem som din forskning ska försöka lösa. Din studie kommer att använda tillförlitliga utfall eller resultat för att fylla den befintliga kunskapsluckan. 

En effektiv problemformulering kan bestå av bara några meningar eller kan vara så lång som några stycken, men måste tydligt ange orsaken till studien. 

Du bör inte bredda din problemformulering för mycket. Den bör vara inriktad på en specifik fråga och bidra till ämnets kunskapsmassa för vidare studier.

Om det gäller ett forskningsförslag kan du skriva problemformuleringen som en fristående del i början, men du måste följa anvisningarna i förslaget om det har ett annat format. 

För ett research paper-manuskript som ska publiceras i en peer-reviewed tidskrift kommer din introduktion huvudsakligen att innehålla din problemformulering, tillsammans med din kontextuella/bakgrundsinformation.

Relevansen av problemformuleringen

Att definiera ett problem innan ett forskningsprojekt påbörjas gör det möjligt att tydligt identifiera målen för forskningen och ger en inblick i forskningens omfattning. Här beskrivs det aktuella problemet, ditt förslag till lösning och lösningens potentiella effekter.

Både forskare och läsare har nytta av en välskriven problemformulering. Forskare använder problemformuleringen för att definiera omfattningen och avgränsningen av sitt projekt. 

Att skapa en problemformulering är ett användbart verktyg för forskare som behöver finansiering för sin forskning. Den hjälper finansiärerna att förstå varför du är en bra kandidat för finansiering.

En bra problemformulering bör innehålla följande element

Läsaren får veta vad du planerar att göra för att lösa det angivna problemet och resonemanget bakom det. Därför måste en bra problemformulering innehålla följande element: 

1. Vad är forskningsfrågan?

Det forskningsproblem du föreslår är drivkraften bakom din studie. Mot bakgrund av resultaten från din studie ska du avgöra vilken lucka som behöver överbryggas. Med andra ord måste du formulera din forskningsfråga tydligt. Du kanske vill fundera över dessa frågor: 

  • Är problemformuleringen logisk?
  • Är du bekant med kärnfrågan här?
  • Hur skulle en möjlig lösning på studiens problem förändra studien?

2. Tvister och konsekvenser

Du bör beskriva det aktuella forskningsläget i nästa avsnitt av din problemformulering. Det finns tre avsnitt i denna del: identifierar problemet, förklarar varför det finns och identifierar vem problemet påverkar. 

Du bör sedan förklara vilka effekter problemet har i nästa avsnitt av uttalandet. Eftersom detta avsnitt beskriver hur problemet påverkar de personer som berörs av problemet, kvantifieras problemets allvarlighetsgrad. 

3. Undersökningens betydelse

I det här avsnittet ska du förklara varför forskningen i första hand är värdefull och varför den är nödvändig. Diskutera din studies relevans och inverkan inom detta område. Var noga med att betona hur ditt arbete bidrar till litteraturen, samt hur det kommer att ge värde för andra. 

Foto av Ron McClennyUnsplash

Hur man skriver en effektiv problemformulering

1. Identifiera problemet

Först måste du identifiera problemet innan du kan börja skriva din problemformulering. Att identifiera problemet är det viktigaste och mest avgörande steget.

2. Beskriv din optimala situation i ditt uttalande

Som ett nästa steg, förklara vad den perfekta miljön skulle innehålla om det inte fanns något problem. Som en del av din forskning för att förbättra processen måste du beskriva vad du förväntar dig att din forskning ska åstadkomma.

3. Översikt över de nuvarande bristerna

Din problemformulering bör sedan innehålla ett avsnitt om verkligheten. Här ska du tydligt förklara det aktuella scenariot. I detta avsnitt ska du beskriva hur, när och var du identifierade problemet, samt dess orsak och varför det är ett problem.

4. Beskriv problemets effekter och syfte

Skriv ett avsnitt om effekterna av din problemformulering. Här kvantifieras och förklaras problemet. 

Informationen i detta avsnitt kan användas för att identifiera specifika siffror, t.ex. hur länge en sjukdom varar eller hur den påverkar ett visst befolkningssegment. Giltiga uppgifter bör inkluderas här för att stödja dina påståenden. 

När du beskriver effekterna bör du också utveckla dina exakta mål, så att alla aspekter av din uppsats kan sammanfogas så att läsaren kan fatta ett välgrundat beslut om huruvida de accepterar din motivering och om de är övertygade om din strategi. 

5. Skissera en plan för att lösa problemet

Ett slutsatsavsnitt ska avsluta ditt uttalande. Syftet med detta avsnitt är att identifiera hur forskningen kommer att bidra till att du når dina mål och uppnår dina mål. 

Förklara den möjliga lösningen och dess fördelar för världen. Problemformuleringar är en av de viktigaste delarna av ett forskningsförslag eftersom de hjälper finansiärerna att förstå initiativet.

Ett exempel på en problemformulering

Detta är ett exempel på en problemformulering om hur bärandet av en XYZ-materialmask under Covid kan påverka en persons hälsa.

Ett första steg skulle vara att beskriva Covids effekt på immunsystemet och hur det påverkar hälsan.

Antag att en mask bärs och att den miljö där masken skulle vara idealisk för bäraren. Du bör sedan identifiera de problem som är förknippade med Covid och inte bära en mask samt de svårigheter som är förknippade med det. I det här fallet kan du se de vanliga covid-problem som uppstår när ingen mask bärs.

När du går igenom detta steg kanske du kan identifiera en fråga och utvidga den på ett sätt som är lämpligt för ett forskningsprojekt. Det kan vara så att du föreslår en viss typ av material XYZ som ska användas för masktillverkning som kan vara till störst nytta för personer med Covid-skydd.

Förklara hur din forskning kommer att kunna bidra till kunskapsbasen om hur detta material kommer att vara bäst för masker för inte bara Covid, utan även andra andningssjukdomar, kanske KOL. Du bör sedan beskriva den praktiska tillämpningen av ditt forskningsförslag. Du bör fokusera på "varför" bakom ditt forskningsproblem.

Tänk på följande

För att få godkännande från din rådgivare eller för att få finansiering för din forskning måste du definiera problemet tydligt. 

Genom att formulera en problemformulering kan du förklara varför ämnet är värt att undersöka och varför det bör tas upp. 
Målet är att betona huvudsyftet med din forskning och att locka läsarna att investera i ditt forskningsprojekt. För mer information om hur man skriver ett bra forskningsförslag, besök denna andra artikel.

logotyp-abonnemang

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Exklusivt innehåll av hög kvalitet om effektiv visuell
kommunikation inom vetenskap.

- Exklusiv vägledning
- Tips för design
- Vetenskapliga nyheter och trender
- Handledningar och mallar