Har du någonsin haft svårt att välja den lämpligaste tidskriften för din artikel? Att välja den mest relevanta tidskriften kan vara överväldigande för alla forskare som vill publicera en artikel. Men det behöver inte vara så.
Forskning grundas i allt högre grad på vissa mått. En tidskrifts matriser ger viktig information om dess genomslag och relevans inom dess många forskningsområden - om inte alla. I takt med att antalet informationskällor har ökat blir det allt viktigare att hitta de mest effektiva sätten att nå ut till sin målgrupp.
För att vara säker på att du väljer den bästa tidskriften bör du titta på dess mätvärden innan du väljer en. Mätvärdena kommer säkert att hjälpa dig att bestämma vilken tidskrift du ska använda. Den Tidskriftens genomslagsfaktorger dig till exempel en indikation på vilken tidskrift du ska skicka in till.
Det är lätt att hitta antalet impact factors som en tidskrift har, men att faktiskt förstå dessa siffror är en helt annan sak. Nedan följer en guide som gör det enkelt att förstå tidskrifters impact factor. Vi kommer bland annat att diskutera vad det är och även lista tidskrifterna och deras impact factors för att hjälpa dig i ditt beslut.
Vad är genomslagsfaktor för forskningstidskrifter?
En impaktfaktor (IF) är en indikator på hur ofta en viss artikel i en tidskrift citeras under ett givet år. Årligen, Clarivate Analytics erbjuder Web of Citeringsrapporter för vetenskapliga tidskrifter vilket inkluderar Journal Impact Factors.
Impact Factors tilldelas endast tidskrifter som ingår i Vetenskapligt citeringsindex utökat (SCIE) och Citeringsindex för samhällsvetenskap (SSCI).
Research Journal Impact Factor gör det möjligt för användare att bedöma och kategorisera akademiska tidskrifter för kvalitet och excellens med hjälp av kvantitativa och kvalitativa tekniker.
Forskningstidskrifter med höga impaktfaktorer tenderar att vara mer väl ansedda. Eugene Garfield, grundare av Institute for Scientific Information, var den som först introducerade detta begrepp.
Många organisationer och läkare använder sig av journal impact factors, men de är inte medvetna om hur de beräknas, hur viktiga de är och hur de används.
Det finns ett antal tidskrifter som publicerar fler översikter eller översiktsartiklar som kommer att resultera i en högre impact factor. Som Eugene Garfield påpekade är genomslagskraften helt enkelt en funktion av hur väl tidskrifter och redaktörer lyckas locka de bästa artiklarna till sina tidskrifter.
Det blir då en fråga om hur påverkansfaktorn beräknas och Hur hittar man rätt tidskrift med bra impact factor? Låt oss ta en närmare titt på dessa verkligt viktiga faktorer.
Hur bestäms en bra forskningstidskrifts impaktfaktor?
Finns det något du kan berätta för mig om en bra tidskrifts impact factor? Är svaret 5 eller 99? Det finns inget fast numeriskt svar på denna fråga för varje tidskrift.
Generellt sett används impact factors för att bestämma den relativa betydelsen av en tidskrift inom sin nisch och avser ett mått på hur ofta en artikel i en tidskrift har citerats under en viss tidsperiod.
Citeringar från ett brett spektrum av vetenskapliga tidskrifter används för att beräkna impact factors för Clarivate Analytics. Journal Citation Reports (JCR) beräknar den årliga Journal Impact Factor genom att sammanställa alla citeringar som under ett enskilt år tillskrivs artiklar som publicerats av en tidskrift under de två föregående åren.
För att beräkna 2022 års Journal Impact Factor för en tidskrift måste alla citeringar till dess artiklar från 2020 och 2021 räknas. Efter att ha delat summan med antalet artiklar som citerades i tidskriften under dessa år får vi fram JIF för det aktuella året (2022), som publiceras 2023.
Beräkning av 2022 Impact Factor för en tidskrift
A = frekvensen av artiklar som publicerades 2020 och 2021 och som citerades av indexerade tidskrifter under 2022.
B = det totala antalet "citerbara artiklar" som publicerades 2020 och 2021.
A/B = 2022 genomslagsfaktor
Därför uppstår denna fråga igen, Vad är en bra impact factor för en forskningstidskrift? Det finns inget enkelt svar eftersom det varierar beroende på tidskriftstyp och disciplin, men vi kan dra några genomsnittliga slutsatser.
Vad är en bra impact factor för en forskningstidskrift?
Inom naturvetenskaperna, där citeringar sker snabbare och oftare än inom andra områden, kommer en tidskrift med en JIF nära 350 att få ett exceptionellt högt antal citeringar. Inom många forskningsområden anses genomslagsfaktorer på 10 eller mer vara exceptionella, och inom vissa är de över 3. Journal Citation Reports (JCR) genomslagsfaktorer för tidskrifter skiljer sig dock avsevärt från en disciplin till en annan.
Följande faktorer bör beaktas vid utvärdering av påverkansfaktorer:
- Datum för publicering: Impactfaktorer beräknas genom att räkna antalet citeringar som en artikel får inom en kort period efter publiceringsdatumet. Detta innebär att tidskrifter inom snabbväxande områden som biovetenskap och teknik har högre citeringssiffror och därmed högre impaktfaktorer. Vid beräkningen av nämnaren beaktas endast forskningsrapporter eller artiklar och översiktsartiklar som citeras.
- Impact factors beräknas inte för artiklar som citeras i tidskrifter som inte ingår i databasen Web of Science.
- Översiktsartiklar: Översiktsartiklar, debattartiklar, insändare och nyhetsartiklar ingår inte i det totala antalet artiklar; om de citeras kommer de ändå att räknas som citeringar för tidskriften. I vissa fall kan detta leda till förhöjda impaktfaktorer genom att de nyckeltal som används för att beräkna impaktfaktorer ändras.
- Tidskrifter med ett lågt antal citeringar är vanligtvis kliniska tidskrifter. Följaktligen har sådana tidskrifter lägre citeringspoäng än andra tidskrifter inom liknande ämnesområden.
- Under det första året efter att en tidskrift bytt titel är Impact Factor för tidskriften noll eftersom antalet artiklar som publicerats under de två åren före titelbytet är noll. Detsamma gäller för nya tidskrifter som läggs till i JCR:s databas.
- Det finns en ojämn fördelning av täckningen eftersom Journal Citation Reports koncentrerar sig på ämnen där tidskriftsartiklar främst publiceras. Detta innebär att humaniora och samhällsvetenskap, som är mer beroende av bokformat och andra publiceringsformat, inte får någon större täckning.
En impact factor för en tidskrift i en viss ämneskategori kan bestämmas genom att jämföra den med andra tidskrifter i samma JCR-ämneskategori.
För att uppnå detta måste du gå till JCR:s webbplats på InCites-plattformen och klicka på Bläddra efter kategori. På den här sidan hittar du ämnesklassificeringar rangordnade efter antalet tidskrifter i varje kategori.
Det är också möjligt att jämföra alla tidskrifter i en ämneskategori med Journal Impact Factor, och du kan också välja specifika tidskrifter att jämföra genom att använda alternativen i menyn. Låt oss utforska några verktyg som kan användas för att beräkna tidskrifters impaktfaktorer.
Verktyg för mätning av tidskrifters impaktfaktor
Vi vet nu hur beräkningen går till, så låt oss ta reda på var den kan göras. De verktyg som listas nedan är alla standardverktyg och ger den mest framträdande impaktfaktorn för tidskrifter inom olika områden.
Citeringsrapporter för tidskrifter
Rankningar för vetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga tidskrifter tillhandahålls av Citeringsrapporter för tidskrifter. Varje tidskrift som ingår i databasen innehåller följande information: 1) Citeringssiffror och artikelnummer, 2) Impact factor, 3) Cited half-life, 4) Immediacy Index, 5) Source record listing, 6) Citing journal listing, 7) Cited journal listing, 8) Research categories, 9) author information.
Denna databas innehåller endast citeringsdata från tidskrifter som indexeras av Web of Science. Mer än 12 000 tidskrifter inom konst, litteratur, naturvetenskap och samhällsvetenskap är indexerade.
I menyn väljer du en JCR-utgåva (Science eller Social Science), år och kategori för att fastställa tidskriftens impaktfaktor. Tryck på submit för att hämta impact factor.
Klicka på den tidskrift du är intresserad av för att hämta impaktfaktorn. Det finns fyra sätt att klassificera listan: efter tidskriftstid, efter Cites, efter Impact Factor och efter Eigenfactor.
Scopus (Elsevier)
Användning av Analysverktyg för Scopus-tidskrifterDu kan också utvärdera tio tidskrifter inom ett ämnesområde innan du skickar in ditt manuskript. Scopus-databasen innehåller sammanfattningar och citeringar (bibliografi) som publicerats av Elsevier.
En Scopus Journal Analyzer gör citeringsanalys för mer än 20 500 titlar inom vetenskap, teknik, biovetenskap och samhällsvetenskap. Dessa citeringar är från 1996. Scopus uppdaterar sin databas varannan månad.
Som ett resultat av Scopus Journal Analyzer kan du fastställa tre mått på tidskrifternas prestanda: CiteScore, SJR (SCImago rankning av tidskrifter), och SNIP (Källa Normaliserad effekt per papper).
SCImago Journal Rank (SJR) (Elsevier)
Den SCImago Rankning av tidskrifter och länder är ett onlineverktyg som innehåller vetenskaplig statistik om tidskrifter och länder baserad på data från Scopus®-databasen (Elsevier).
Mer än 10 000 tidskrifter finns tillgängliga via Scopus från över 4 000 internationella förlag, inklusive mer än 1 000 open access-tidskrifter.
Denna databas innehåller citeringsuppgifter från över 34 100 artikeltitlar från mer än 5 000 utgivare över hela världen.
Den innehåller även landsspecifika effektmått från 239 länder. Du kan också integrera viktiga tidskriftsmått på din sida som en klickbar bildwidget via SJCR.
Egenfaktor
I januari 2007 var Carl Bergström och Jevin West med och grundade Eigenfactor. University of Washingtons West Lab vid Information School och Bergstrom Lab vid Department of Biology sponsrade detta projekt.
En tidskrifts Eigenfactor-poäng är ett mått som är avsett att indikera hur mycket en tidskrift används. Följaktligen ska de representera hur ofta en ideal forskare skulle få tillgång till material från den tidskriften.
Dessutom förändras Eigenfactor-poängen som en funktion av tidskriftens storlek och ökar med två gånger med en ökning av antalet artiklar per år som publiceras av tidskriften.
En tidskrifts Article Influence Score mäter den genomsnittliga effekten av dess artiklar, vilket gör att den kan liknas vid en konventionell impaktfaktor.
SNIP (Source Normalized Impact per Paper)
Den SNIP grundades av professor Henk F. Moed vid Centre for Science and Technology Studies vid universitetet i Leiden.
I Source Normalized Impact per Paper (SNIP) mäts citeringsgenomslag genom att man viktar citaten efter hur många som citerats inom ett visst ämnesområde. Source Normalized Impact per Paper beräknas årligen med hjälp av Scopus-data.
Inom ämnesområden med få citeringar har en enskild citering större betydelse, och det omvända gäller också. SNIP korrigerar felaktiga citeringsmetoder, vilket gör att jämförelser av citeringsgenomslag blir mer exakta mellan olika områden.
H-index
H-index mäter en författares vetenskapliga forskningsresultat på nivån för hans eller hennes författarskap. Detta index utvärderar en forskares vetenskapliga bidrag samtidigt som det utvärderar deras genomslag.
Detta definieras som det största tal för vilket författaren har citerats så många gånger i så många av sina artiklar. Om en författare t.ex. har ett h-index på 5, har minst 5 av hans artiklar citerats minst 5 gånger.
Med ett h-index på över 20 kan en författare betraktas som en expert inom sitt område. En tidskrifts h-index kan också beräknas. Detta avser det maximala antalet artiklar som publicerats av tidskriften och som har citerats ett antal gånger tidigare. Tidskrifter som har funnits längre tenderar att ha högre h-index.
CiteScore
Den CiteScore för en tidskrift är lika med antalet citeringar som den fått under ett visst år till artiklar som publicerats under de föregående tre åren, dividerat med antalet artiklar som indexerats av Scopus från samma tidsperiod.
En tidskrifts citeringsgenomslag mäts med Scopus CiteScore. Detta verktyg beräknar mätvärden med hjälp av Scopus-data och är gratis att använda. Det innehåller mer än 24 000 rankade titlar som täcker mer än 300 studieområden.
CiteScore Tracker ger dig möjlighet att få en överblick över hur vissa tidskrifter presterar under ett år.
Impact factor för större forskningstidskrifter
Impact spelar en avgörande roll för att förstå hur en tidskrift har utvecklats över tid och för att bestämma dess inriktning under de kommande åren.
Den sanna bilden av påverkan kan aldrig uppnås genom att använda ett enda mått, så en rad indikatorer bör användas för att stödja beslutsprocessen. Vi har listat några av de större tidskrifter med deras impaktfaktorer nedan.
Så här förbättrar du impact factor med hjälp av visuella bilder
För att en tidskrift ska kunna förbättra sin impact factor måste dess artiklar hålla hög kvalitet och citeras ofta. För att uppnå detta måste de inlämnade artiklarna ha förhöjda faktorer som gör att de sticker ut.
Allt fler tidskrifter efterfrågar "visuella sammanfattningar" tillsammans med artiklar när de accepterar inskickade bidrag. De viktigaste resultaten i artikeln ska presenteras visuellt och i en omfattande, kortfattad bildsammanfattning.
Du kan välja att använda artikelns slutsats eller ännu bättre, en figur som förmedlar kärnan i artikeln i en snabb blick, till exempel en artikelspecifik figur.
Artiklar med grafiska sammanfattningar har visat sig ha en positiv effekt på både antalet visningar av artikeln och citeringarvilket i slutändan förbättrar tidskriftens impact factor.
Det är viktigt att notera att jämfört med artiklar utan ett visuellt abstract uppskattas det att den genomsnittliga användningen per år har fördubblats för artiklar med ett visuellt abstrakt.
Förutom att öka antalet citat i din uppsats kan du få den att sticka ut genom att inkludera ett stort antal grafiker. Det har blivit allt vanligare att forskare inkluderar grafiska illustrationer i sin forskning.
Att använda grafiska illustrationer som ett sätt att kommunicera din forskning kan vara kraftfullt och effektivt. Läs vår artikel om Vad är Visual Abstract och hur gör man det på enklaste sätt?.
Du måste dock se till att illustrationer och visuella sammanfattningar inte kopieras och klistras in. Hur och var ska man börja? Då har du kommit till rätt ställe! Med Mind the Graphkan du välja mellan en rad illustrationer inom olika områden.
Vad som är ännu mer fascinerande är det faktum att du också kommer att kunna få den skräddarsydd av vårt team av proffs om du så önskar. Vi publicerar också artiklar om vetenskapsrelaterade ämnen och andra användbara guider på vår blogg. Om du vill ta en titt, klicka på här.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Exklusivt innehåll av hög kvalitet om effektiv visuell
kommunikation inom vetenskap.
Swedish 
English 
Chinese 
Czech 
Dutch 
French 
German 
Italian 
Indonesian 
Japanese 
Korean 
Polish 
Portuguese 
Russian 
Spanish 
Turkish 
Ukrainian 
Romanian 
Bulgarian 
Finnish 
Greek 
Hungarian 
Norwegian 
Danish 
Estonian 
Slovenian 
Lithuanian 
Latvian 
Slovak