Behöver du publiceringsmål?

Om du arbetar inom den akademiska världen har du förmodligen redan hört folk prata om publiceringsmål.

Den vetenskapliga världen kan vara ganska udda. Oftast talar vi om vetenskap som en ädel livsstil där vi söker kunskap. Vi vill förstå varför saker och ting är som de är och helt enkelt bidra till en bättre värld. Eller hur? Ja, det stämmer.

Om detta är vårt syfte som forskare, varför agerar vi då annorlunda? Och med annorlunda menar jag raka motsatsen.

Vi hör ganska ofta talas om publiceringsmål. Om du är student känner du kanske inte riktigt pressen att publicera många artiklar under ett år. Men om du är en rådgivare eller en forskare som ansvarar för ett laboratorium är saker och ting lite annorlunda.

Forskare har behov av att uppnå publiceringsmål för att visa produktivitet, behålla finansiering, visa att de gör ett bra jobb osv. Men går all denna vetenskapliga information verkligen någonstans? Det verkar inte så.

Faktum är att de flesta artiklar som publiceras aldrig läses av mer än tio personer - författarna, granskarna och, låt oss vara lite optimistiska här, vänner och familj inräknade.

Så varför behåller vi ett mål som inte alls är meningsfullt? Borde inte vårt mål vara att påverka samhället med våra resultat? Eller att bidra till vetenskapskommunikation?

En ny roll inom den akademiska världen kan vara på väg att växa fram: översättaren. En person som kan göra all vetenskaplig information tillgänglig och lätt att förstå för samhället. Kan du föreställa dig vilka rutiner denna nya yrkesgrupp skulle ha?

Ett annat alternativ är att forskarna börjar fundera på hur de kan göra sin forskning mer tillgänglig för lekmän eller personer som inte arbetar inom det område de studerar.

Hur är det med dig? Kan du tänka dig en lösning på problemet med produktivitet i den akademiska världen?Detta inlägg baserades på "Universidade sitiadas" av Carta Kapital.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om Fabricio Pamplona