Förståelse av akademiskt rapportformat

Har du fått artiklar refuserade bara för att du inte kände till strukturen i det akademiska rapportformat som du var tvungen att presentera? Vi är säkra på att vi alla har gått igenom de hemska tiderna med att dela upp och formatera innehållet enligt förlagets eller konferensarrangörens fantasier.

Sista minuten-inlämningar och sådana mardrömmar är vanliga inom forskningsområdet. Låt oss diskutera det akademiska rapportformatet för att hjälpa dig att navigera smidigt genom din nästa inlämning.

Olika typer av akademiska rapporter

När det gäller att skriva akademiska rapporter finns det en mängd olika format och strukturer som kan användas. Att veta vilken typ av rapport du ska skriva kan hjälpa dig att strukturera din information på bästa möjliga sätt för att få maximal effekt. Några vanliga typer av akademiska rapporter är forskningsrapporter, labbrapporter, fallstudier, litteraturöversikteroch undersökningar, till exempel. Alla kräver olika delar och följer ett specifikt akademiskt rapportformat - samtidigt som de uppfyller vissa krav beroende på ämne eller kursmaterial.

Dessutom bör varje rapport ha ett introduktionsavsnitt som innehåller bakgrundsinformation om ämnet som behandlas samt mål som kommer att fungera som vägvisare under din diskussion. Detta leder sedan till ytterligare avsnitt som resultat (för primärdata), slutsatser (för sekundärdata) och slutligen rekommendationer om tillämpligt - allt avslutat med tanke på eventuella etiska frågor som kan ha uppstått längs vägen. Genom att följa dessa riktlinjer på rätt sätt kan du vara säker på att skapa slagkraftiga akademiska rapporter som är strukturerade på rätt sätt.

Läs också: Hur man skriver en introduktion till en forskningsrapport

Delar av en akademisk rapport

När du skriver en akademisk rapport är det viktigt att du följer rätt format och struktur. Detta kommer att göra din uppsats mer effektiv i att förmedla information samtidigt som det visar att du har en stark förståelse för dess komponenter. Här är några viktiga element att tänka på när du skapar en slagkraftig akademisk rapport.

Titelsida

Titelsidan ska innehålla namnet på författaren eller författarna, deras anknytning (om tillämpligt) samt alla andra relevanta kontaktuppgifter som e-postadress eller telefonnummer. Den bör också innehålla en kort beskrivning av vad som ingår i detta dokument så att läsarna snabbt kan förstå dess innehåll utan att behöva läsa igenom varje avsnitt.

Med olika typer av akademiska rapportformat är titelsidan annorlunda. För doktorsavhandlingar kan titelsidan innehålla namnet på den akademiska institution som du tillhör (ibland en logotyp för institutionen), året för inlämnandet och namnet på den student som lämnat in avhandlingen. När det gäller fallstudier skulle det dock vara klokt att skriva en sammanfattning av fallstudien för att informera läsaren. Vanligtvis tillhandahålls elementen av institutionen eller publikationshuset för att underlätta skrivandet.

Innehållsförteckning

Akademiska rapporter är viktiga dokument som används för att kommunicera och presentera resultat, analyser och slutsatser från en forskningsstudie. En effektiv rapport är välstrukturerad med tydlig formatering som hjälper läsaren att förstå innehållet.

Det första steget i att skriva en akademisk rapport är att skapa en innehållsförteckning (TOC). En innehållsförteckning kartlägger avsnitten och underavsnitten i din rapport genom att ange varje avsnitts titel och sidnummer. Detta gör att läsarna enkelt kan hitta vad de letar efter utan att behöva söka igenom alla sidor med text. Tabellen ska börja på en ny sida efter titelsidan eller sammanfattningen; detta kan åstadkommas genom att infoga ett "Sidbrytning"-kommando i slutet av dessa två element innan du börjar din TOC.

Generellt sett bör titlar visas både på sina egna rader i brödtexten och även som separata poster i själva TOC:en (t.ex.: Introduktion vs 1 Introduktion). Beroende på längden kan det ofta vara bra att inkludera ytterligare underavsnitt för enklare navigering; dessa behöver dock inte visas på båda ställena om så inte önskas.

När den är klar kommer en korrekt innehållsförteckning att göra det mycket enklare att navigera genom längre dokument samtidigt som den hjälper till att hålla viktiga punkter organiserade så att andra läsare snabbt kan förstå

Utlåtande om syfte

Vissa akademiska rapportformat inleds med en syftesbeskrivning, som ger läsarna en översikt över vad uppsatsen kommer att handla om och varför du valde just detta ämne. Detta bör ge sammanhang och förklara varför din forskning är viktig så att läsarna enkelt kan följa med.

Efter syftesbeskrivningen följer avsnitt som behandlar metoder, resultat, diskussion, slutsatser och rekommendationer samt referenser. Varje avsnitt måste vara korrekt formaterat enligt etablerade standarder (APA eller CSE eller något annat format som krävs). Dessutom måste all information som presenteras följa etiska riktlinjer för rapportering, såsom att noggrant dokumentera källor och undvika plagiering eller andra former av vetenskaplig oredlighet. Läs mer denna artikel och lära dig mer om plagiering.

Inledning

En introduktion fungerar som en färdplan för läsarna som beskriver vad de kan förvänta sig av resten av ditt innehåll. Den bör ge bakgrundsinformation om sammanhang och mål samtidigt som den guidar läsarna genom huvudpunkterna utan att gå in på för många detaljer. Om det är relevant kan exempel också användas här; detta skulle bidra till att tydligare visa hur dessa element ingår i praktiken även i komplexa studier samtidigt som de viktigaste insikterna från dem förmedlas på ett korrekt sätt.

Det skiljer sig från syftet med uttalandet eftersom syftet med introduktionen är att introducera ämnet för läsaren. Syftet med syftesbeskrivningen är att introducera läsaren till din akademiska rapport, forskningsrapport etc.

Huvudinnehåll

Det huvudsakliga innehållet i en akademisk rapport, även kallat "brödtext", ska vara strukturerat på ett sätt som presenterar ämnet. En välstrukturerad rapportdel förmedlar inte bara information till läsarna utan håller dem också engagerade och ger sammanhang för att förstå viktiga punkter. Detta kan hanteras med hjälp av rubriker, underrubriker, punktlistor eller numrerade listor när så är lämpligt, tabeller och figurer (grafer, diagram) vid behov, samt textformateringstekniker som fetstil för betoningssyften.

Huvuddelen är hjärtat i artikeln. För olika typer av akademiska artikelformat kan brödtexten innehålla forskningsmetodik, information om undersökningsplatserna, datainsamling och analys, bakgrundsinformation relaterad till resultaten, förklaring av viktiga resultat från studien eller experimentet; diskussion och jämförelser ibland. Detta avsnitt innehåller vanligtvis statistisk dataanalys och du kan också tillhandahålla sammanfattande statistik med hjälp av tabeller och diagram. Använd gärna Mind the Graph-plattform för att uttrycka dina resultat på bästa sätt med ett stort bibliotek av vetenskapliga ikoner. Du kan också be oss att förbereda ikoner som är specifika för dina behov och vårt team kommer att kontakta dig och utforma dem åt dig.

Sammanfattning eller slutsatser

Det är mycket viktigt att dra meningsfulla slutsatser av undersökningen, forskningen och den systematiska granskningen. Läsarna är mer benägna att läsa dina slutsatser för att få inspiration till sitt arbete och berätta om sin resa. Detta avsnitt kan också innehålla rekommendationer för framtida forskning eller åtgärder.

Bilagor (vid behov)

Beroende på vad rapporten handlar om kan bilagor behövas för att ge ytterligare förtydliganden eller detaljer. Bilagor bör innehålla allt ytterligare material som inte passar in i huvuddelen av texten men som ändå kan stödja dess syfte. Ibland kallas detta också för "kompletterande information". Det kan röra sig om allt från bilder och tabeller till detaljerade beräkningar, utskrifter eller undersökningar som rör forskningsämnet.

Innehållet måste vara tydligt organiserat med varje bilaga numrerad enligt hur de refereras till i rapporten (t.ex.: Bilaga 1). Varje bilaga ska också inledas med en rubrik som ger en tydlig indikation på vilken typ av data som presenteras i den samt andra relevanta detaljer såsom använda metoder om så är lämpligt. Om flera bilagor ingår bör det dessutom finnas en övergripande "Lista över bilagor" i början så att läsarna enkelt kan hitta dem i hela dokumentet.

Förteckning över referenser

En omfattande referenslista är nyckeln till att avsluta en fantastisk akademisk artikel. Referensavsnittet ska innehålla alla källor som har använts i forskningen för rapporten eller som nämns vid namn i texten. Beroende på kraven från din institution kan du behöva använda antingen APA eller MLA-stil för formatering av citat. Generellt sett bör varje referenspost innehålla information som författarnas namn, publiceringsdatum (om tillämpligt), titeln på det arbete som refereras till inklusive versionsnummer (om relevant) och utgivarens namn (eller URL om åtkomst sker online). För att hantera referenser kan du också ta hjälp av online- och offline-programvara för referenshantering, t.ex. Slutnot.

I denna artikelkan du läsa mer om Mendeley, ett gratis referenshanteringsprogram som gör det möjligt för forskare att organisera, dela och upptäcka forskningsartiklar.

Formatering av din akademiska rapport

När det gäller akademiska rapporter är formatet avgörande. Din rapport måste vara kortfattad och lätt att följa för alla läsare; strukturen ska vara logisk, tydlig och organiserad på ett sätt som gör att läsarna snabbt kan ta till sig dina resultat.

När du har förberett ett bra och engagerande innehåll måste det serveras på rätt sätt till läsaren. Förstå grunderna för en bra layout - se till att ha rubriker på lämpliga ställen och använd punktlistor när det behövs. Med den tekniska utvecklingen är det möjligt att använda programvara och formateringsverktyg som LaTeX för en problemfri artikelpresentation. Glöm inte att använda Mind the Graph för att förbereda grafer och figurer för att göra din artikel vacker.

Skrivstil och ton

När man skriver en akademisk rapport är det viktigt att tänka på målgruppen och använda en tydlig och koncis ton. Akademiska rapporter måste skrivas på ett språk som är lätt att förstå för läsare som kanske eller kanske inte har expertis inom det ämne som diskuteras. Det är viktigt att författarna förblir objektiva genom hela rapporten, eftersom det ökar dess trovärdighet och tillförlitlighet.

Upptäck den perfekta infografikmallen som är skräddarsydd för dina forskningsbehov

Tänk dig att du snubblar över ett verktyg som effektiviserar vetenskaplig komplexitet och omvandlar invecklade koncept till lättsmält infografik. Låter mirakulöst, eller hur?

Infografik är ett smart val, särskilt för vetenskapsmän och forskare, eftersom det gör det lättare för publiken att förstå ditt arbete. Om du inte har utnyttjat denna fördel kan du registrera dig för Mind the Graph verktyg. Med den här resursen kan du koppla ihop ditt innehåll med världens mest omfattande vetenskapligt korrekta illustrationsbibliotek, som erbjuder över 75 000 alternativ för att förbättra ditt arbete.