Tre steg för att göra ditt vetenskapliga skrivande mer engagerande

Att som forskare få sitt arbete publicerat är bara ett halvgjort jobb. Det är lika viktigt att låta läsarna ta del av dina vetenskapliga texter. Du kan förvänta dig fler samtal om dina forskningsresultat när din presentation fångar läsarnas uppmärksamhet och förmedlar information på ett tydligt sätt.

I följande artikel har jag lyft fram tre viktiga steg som kan hjälpa dig att göra dina vetenskapliga texter mer lättförståeliga, koncisa och engagerande. Läs vidare och ta reda på mer!

Ha ditt budskap och din målgrupp i åtanke

Hur undviker du att skriva en obegriplig text som inte ger dina läsare särskilt mycket värde?

Att förstå din publiks behov och det budskap du vill förmedla är avgörande för att undvika denna situation. Det är bra att ha detta i bakhuvudet under de inledande stadierna av utformningen av din text.

När du börjar skriva bör du ställa dig tre frågor:

1. Vem är din målgrupp?

När du skriver en forskningsrapport eller artikel, särskilt en vetenskaplig sådan, är det bra att ta reda på vilka olika undergrupper som finns bland den målgrupp du vill nå. En vetenskaplig forskningsartikel kan till exempel intressera studenter, doktorander, professorer, forskare och andra.

Dela in publiken i olika grupper och lista dem. Ta reda på svaren på var och en av dessa frågor:

Vad har de gemensamt?
Var skiljer de sig åt?
Vilken är deras nivå av förståelse för ämnet?

2. Vad tänker de på?

När du har listat ut din målgrupp är det bästa sättet att få dem att lyssna, engagera sig och agera att sätta sig in i deras situation och fundera på hur de ser på ditt ämne och vad de bryr sig om.

Vad vill de veta mest om ämnet? I vilken form skulle de vilja ta del av informationen? Hur kommer innehållet att relatera till eller intressera dem? - En snabb internetsökning eller en telefonundersökning med din målgrupp kan hjälpa dig att besvara dessa frågor.

3. Vad behöver förmedlas till dem?

När du anpassar ditt budskap och din kommunikationsstil för att passa din målgrupp, se till att du håller fokus på den kärninformation du vill förmedla.

Håll budskapet enkelt och lätt att förstå. Dessutom bör det vara korrekt och sammanhängande, med korrekta övergångar mellan meningar eller stycken så att din publik lätt kan förstå vad du försöker säga.

I sin forskning med titeln Vetenskapen om vetenskapligt skrivande, författare George D. Gopen och Judith. En svan på ett träffande sätt förmedlar, "Om läsaren ska förstå vad skribenten menar måste skribenten förstå vad läsaren behöver." Denna idé bör vara grunden för att producera engagerande vetenskapliga texter.

Betona och skapa ett logiskt flöde

Flöde i en text handlar om hur lätt en läsare kan ta sig igenom en text och gå från en idé till nästa. Det är intrycket av jämnhet och kontinuitet som en läsare upplever när han eller hon läser en text.

Ur ett vetenskapligt perspektiv, när texten är lätt att följa och har ett logiskt flöde, blir det enklare för läsarna att se hur de olika teorierna, hypoteserna, argumenten, modellerna och resultaten hänger ihop. De förstår hur varje del passar in i den stora bilden, vad som är viktigt i varje avsnitt och hur allt bidrar till en sammanhängande helhet.

Nu är den viktigare frågan: Hur skapar man ett logiskt flöde i sitt skrivande?

Använd exakta och koncisa ord, skriv tydliga meningar som inte innehåller onödig jargong eller tekniska termer, och skapa välstrukturerade stycken och sunda argument med logiska kopplingar. Detta logiska flöde säkerställer tydlighet och sammanhang när du presenterar akademiska argument och gör det möjligt för läsarna att följa med när du förklarar begrepp.

*Källa: Nationella biblioteket för medicin*

För vetenskapliga artiklar är logiskt flöde nyckeln till att uppnå en smidig och ordnad utveckling av idéer, meningar, stycken och innehåll när vi når en övertygande slutsats. Du kan använda logiskt flöde för att organisera dina tankar och göra dina vetenskapliga texter mer sammanhängande genom att följa några grundläggande principer:

Börja med en introduktion som är kort och innehåller forskningsrapporten - den huvudsakliga idén med din uppsats.
Använd smidiga övergångar för att koppla ihop varje stycke med avsnitt som metoder, resultat och diskussioner.
Avsluta med en slutsats som sammanfattar vad du har skrivit i resten av uppsatsen.

Förklara koncept genom datavisualisering

Visualisering av dina experimentella eller statistiska resultat är avgörande för ditt forskningsmanuskript.

Även om det kanske inte verkar särskilt avgörande för resultatet av din studie, kan en visuell presentation av dessa resultat och slutsatser göra underverk för förståelsen - det kommer definitivt att vara till nytta under gransknings- och publiceringsprocessen.

Oavsett ämnet eller omfattningen av din vetenskapliga text är det därför alltid en win-win-situation att förklara begrepp genom figurer, diagram och tabeller.

Hur kan datavisualisering vara till hjälp?

Figurer, grafer och infografik hjälper till att bryta upp texten och gör ditt arbete mer engagerande. De håller också läsarna engagerade genom att erbjuda ett alternativt sätt att bearbeta informationen, särskilt när du har långa tekniska och komplicerade textblock.

Dessutom förbättrar grafiken läsbarheten och skannbarheten i din forskningstext, vilket gör den mer tillgänglig för den som inte är insatt.

Till exempel: Säg att din forskning handlar om hur en ny solpanel fungerar. Ett enkelt diagram som visar hur panelen omvandlar solljus till elektricitet skulle göra det mycket lättare för läsarna att förstå processen än att teoretiskt förklara vetenskapen bakom.

Datavisualiseringar kan ta olika former, t.ex. stapeldiagram, frekvenshistogram, spridningsdiagram, ritningar osv. Så när du använder siffror i din akademiska uppsats är det viktigt att veta när du ska använda vad.

Du måste ta hänsyn till vilken typ av data du har, var du planerar att infoga det visuella, presentationsformatet och målgruppen. Att känna till dessa hjälper dig att göra ett lämpligt val. Kom också ihåg de specifika regler och begränsningar för användning av figurer, grafer och tabeller som olika utgivare har fastställt.

När du skapar eller använder datavisualiseringselement i din forskningsrapport bör du ha följande punkter i åtanke:

1. Håll det organiserat och sammanhängande

De bästa visualiseringarna smälter in i omgivningen och gör det möjligt för tittarna att fokusera på den presenterade informationen. De hjälper tittarna att tyda data och dra meningsfulla slutsatser utan att störa läsupplevelsen.

2. Fokus på förbättrad läsbarhet

Att använda färger med hög kontrast eller texter för att märka ut element förbättrar läsbarheten avsevärt. Att hålla sig till mer grundläggande teckensnittstyper som serif eller sans serif hjälper också. På samma sätt är en teckenstorlek på 16 pixlar idealisk för forskning som publiceras på webben.

Har du utforskat Mind The Graphs gratis infographic maker ännu? Använd lösningen för att skapa exceptionella grafiska tillgångar och illustrationer som gör din forskning lätt att förstå.

Bättre skrivande för bättre framgång

Kvaliteten på vetenskapliga texter är i hög grad beroende av tydlighet och att fakta och resultat presenteras på ett lämpligt sätt så att läsarna kan skapa sig en klar bild av begreppen i sina sinnen. Det är en färdighet som man kan lära sig, öva på och förbättra. Med rätt inställning till skrivande kan du bli en expert på att utforma en vetenskaplig uppsats som fångar dina läsares uppmärksamhet och vinner deras gunst.

Exklusivt vetenskapligt innehåll, skapat av forskare

Utforska vetenskapen som aldrig förr med hjälp av ett fantastiskt infografikverktyg som gör ditt forskningsarbete enkelt, roligt och presentabelt. Vänta inte längre och anmäl dig till Mind the Graph gratis och ta del av exklusivt vetenskapligt innehåll skapat av forskare för forskare.