Kritisk läsning är ett viktigt verktyg i vårt informationstäta samhälle. Eftersom vi dagligen bearbetar oräkneliga mängder information hjälper kritisk läsning till att skilja det värdefulla från det irrelevanta. Denna färdighet kräver en högre nivå av engagemang och involverar detaljerad analys och bedömning. En av de viktigaste fördelarna med kritisk läsning är att det förbättrar din förmåga att förstå komplexa idéer och formulera dessa idéer på ett effektivt sätt. Det uppmuntrar oss att gå djupare in i texten och skapa en bättre förståelse för författarens avsikter, argument och underliggande antaganden.

Kritisk läsning utvecklar inte bara en djupare förståelse, utan främjar också självständigt tänkande och förmågan att göra välgrundade bedömningar. Kritisk läsning är en grundläggande färdighet för att lyckas i den akademiska världen, och det är också en viktig del av att vara en informerad medborgare. Det handlar om mer än att bara förstå vad du läser; det kräver att du aktivt engagerar dig i och analyserar texten för att få fram dess djupare innebörd.

Definition av kritisk läsning

Kritisk läsning är en aktiv, genomtänkt och systematisk process för att förstå, utvärdera och tolka skrivet material eller texter. Det handlar inte bara om att inhämta information, utan även om att göra djupgående analyser och bedömningar. En kritisk läsare granskar författarens avsikter, idéer, logiska argument, textens struktur, typen och kvaliteten på de bevis som tillhandahålls samt argumentets koherens. Blanda inte ihop aktiv läsning med kritisk läsning. Alla kritiska läsningar kan vara aktiva, men det är inte sant att det är tvärtom. 

Fördelar med att vara en kritisk läsare

Kritiska läsare kan urskilja skillnaden mellan väsentliga punkter och sekundära punkter i en text. De är bättre rustade att identifiera partiskhet, felaktiga framställningar och logiska felslut. Denna färdighet förbättrar också självlärandet eftersom man kan smälta och tolka information på en avancerad nivå och anpassa den till sin egen förståelse. Det innebär att ifrågasätta när du läser - fråga vad, varför och hur när du navigerar i en text. Denna process främjar förståelsen, ökar den intellektuella nyfikenheten, uppmuntrar till självständigt tänkande och gör det möjligt för läsaren att bilda sig en välgrundad uppfattning.

Vad är den aktiva processen i kritisk läsning?

Den aktiva processen för kritisk läsning omfattar flera steg. En läsare måste vara medveten om syftet med processen. Den innefattar processer som att bryta ner innehållet i segment, förstå det som inte sägs mellan styckena och identifiera nyckelbegrepp för bättre analys.

Bryta ner ett stycke Skriva för bättre förståelse

Innan de börjar läsa går kritiska läsare ofta igenom verkets struktur och funderar över vad de redan vet om ämnet. Detta hjälper till att skapa förutsättningar för att förstå materialet.

Det första steget i kritisk läsning är annotering. Att märka upp sina texter under arbetets gång så att alla tankar finns samlade på ett ställe när man kommer tillbaka senare. Anteckningar kan göras digitalt eller för hand på papperskopior av böcker och artiklar. Du bör se till att inkludera alla frågor eller idéer som du får när du läser, samt markera viktiga passager eller ord som sticker ut för dig för vidare analys.

Läsa med uppmärksamhet

Det innebär att läsa texten noggrant, eventuellt flera gånger om det behövs. Det handlar inte bara om att förstå ord och meningar, utan också om att uppfatta tonen, stilen och eventuella fördomar som kan framträda i texten.

Analys av den använda språkformen

Medan du läser antecknar du viktiga punkter, slående fraser och frågor som dyker upp. Detta hjälper till att hålla reda på idéer och uppmuntrar också till ytterligare reflektion. Att sammanfatta varje avsnitt efter avslutad läsning hjälper till att säkerställa att man förstått innan man går vidare till nästa del av materialet. Kritisk läsning innebär att man ifrågasätter författarens påståenden och letar efter eventuella antaganden, fördomar eller logiska felaktigheter. Frågor som "Vad är argumentet här?", "Finns det några fördomar?", "Vad finns det för stödjande bevis?" är vanliga frågor. 

Identifiering av nyckelbegrepp 

Kritiska läsare kopplar ny information till vad de redan vet och använder sig av sin befintliga kunskap för att bättre förstå texten. När texten har lästs i sin helhet och anteckningar har gjorts är det sista steget att bedöma textens kvalitet, trovärdighet och betydelse. Denna aktiva process av kritisk läsning förbättrar förståelsen, utvecklar ens förståelse och gör det möjligt för läsarna att engagera sig konstruktivt med materialet, vilket främjar ett självständigt tänkande paradigm.

Typer av bevis att ta hänsyn till när man läser kritiskt

När man läser kritiskt är det viktigt att leta efter olika typer av bevis för att bedöma trovärdigheten och grundligheten i ett argument. Här är några olika typer av bevis som man bör ta hänsyn till: 

  • Empiriska bevis: Detta inkluderar data som samlats in genom enkäter, experiment, observationsstudier eller andra datainsamlingsmetoder. Sådana bevis är kraftfulla eftersom de bygger på direkta observationer eller erfarenheter, men de måste vara tillförlitliga och giltiga. 
  • Anekdotiska bevis: Detta är personliga berättelser eller exempel som illustrerar en poäng. Även om de kan vara övertygande och bidra till att göra materialet mer relaterbart, kan det vara problematiskt att enbart förlita sig på anekdotiska bevis, eftersom de inte nödvändigtvis representerar bredare trender eller erfarenheter.
  • Statistiska belägg: Detta innebär att man använder siffror för att stödja ett påstående eller argument. Det inkluderar data som procentsatser, sannolikheter och frekvenser. Det är dock viktigt att förstå hur statistiken har beräknats och att se till att den inte är missvisande eller tagen ur sitt sammanhang. 
  • Vittnesbevisning: Detta består av uttalanden eller citat från experter, myndigheter eller andra framstående personer inom området. Det kan ge trovärdighet åt ett argument, men de citerade personernas rykte och kvalifikationer bör kontrolleras. 
  • Historiska bevis: Denna typ av bevis används för att stödja påståenden eller argument genom historiska händelser, dokument eller artefakter. Det är viktigt att ta hänsyn till sammanhanget och källan till de historiska bevisen. 
  • Logiska bevis: Detta består av påståenden som stöds av logiska resonemang, t.ex. syllogismer eller premisser som leder till en slutsats. Varje typ av bevis har sina styrkor och svagheter. En text som använder flera olika typer av bevis på rätt sätt är vanligtvis mer övertygande och väl avrundad.

Strategier för att utveckla kritisk läsförmåga

Att förbättra sin kritiska läsförmåga kräver övning, målmedvetenhet och tid. Här är några steg för att förbättra din kritiska läsförmåga: 

  1. Förbered dig för att läsa

Ibland tenderar lång litteratur att oroa läsaren och göra dem obekväma. Om du är ny inom området bör du bekanta dig med ämnet innan du börjar läsa. Gör en kort undersökning om det behövs. Detta kan göra materialet mindre skrämmande och mer lättillgängligt. 

  1. Öva på att läsa aktivt

När du läser, markera eller understryk de viktigaste punkterna. Skriv ner frågor eller reflektioner i marginalen. Detta hjälper dig att få en djupare kontakt med texten. Du kan sätta upp mål och tidsramar för läsningen. Det är bra att börja med att utveckla en läsvana om du inte är förtjust i romaner eller tidningar. Fokusera på ditt behov av att bli en kritisk läsare och hur det kan vara användbart för din akademiska karriär. Om möjligt kan du bestämma en tid på dagen och ägna den tiden åt att läsa och sedan gradvis göra det till aktiv läsning. Du kan också gå med i en bokklubb med vänner där man sätter upp månatliga mål för läsningen, vilket kommer att hålla dig engagerad i läsningen. 

  1. Erkänna olika perspektiv

Utvärdera olika perspektiv för att bättre förstå komplexiteten i frågan. Detta inkluderar att erkänna eventuella fördomar som författaren kan ha. Försök att diskutera punkter som du har noterat med dina kamrater efter att ha läst en artikel. Om ni arbetar i samma laboratorium eller forskargrupp bör ni ha en ingående diskussion och försöka lära er vad de förstår av författarens forskning.

  1. Använd en ordbok

En sedan länge bortglömd vän kan komma till din hjälp! En ordbok brukade vara en mycket bra hjälp när du började lära dig. Nu är det dags att använda den igen och försöka lära dig nya ord och betydelser. Att ha en ordbok till hands hjälper dig att slå upp obekanta ord. Att förstå den exakta betydelsen av ord kan underlätta förståelsen avsevärt. Ha den nära till hands! Den hjälper dig att bli mer aktiv och kritisk när du läser. 

  1. Sammanfatta texten

När du har läst ett avsnitt bör du stanna upp och sammanfatta vad du just har läst. Detta hjälper dig att säkerställa att du har förstått allt innan du går vidare. Att förklara för andra hjälper ofta till att klargöra våra egna begrepp. Använd gamla tekniker för att läsa högt och förklara det för kritiskt tänkande. 

Gör anteckningar, sammanfattningar och parafraser till en del av din rutin

Inget annat än övning hjälper dig att bli bättre. Genom att göra anteckningar, sammanfattningar och parafraser till en del av vår rutin när vi närmar oss nytt material, ger vi oss själva en bättre chans att utveckla verklig behärskning av detta innehåll, vilket leder oss till att bli effektiva tänkare som kan engagera sig i komplexa ämnen både inom och utanför den akademiska världen.

Använd Mind The Graph för att uttrycka din kritiska läsning

När du tycker att du har analyserat litteraturen, artikeln, boken eller avhandlingen tillräckligt, är nästa steg att förklara den för dina kollegor. Använd Mind the Graph för att uttrycka dig och sticka ut från andra. Mind the Graph hjälper dig att skapa en grafisk representation av din idé. Med mer än 75 000 illustrationer till din hjälp kommer din journal club-presentation att bli fantastisk. Bli den första på institutet att koppla samman det du läser och förklara på ett felfritt sätt.

logotyp-abonnemang

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Exklusivt innehåll av hög kvalitet om effektiv visuell
kommunikation inom vetenskap.

- Exklusiv vägledning
- Tips för design
- Vetenskapliga nyheter och trender
- Handledningar och mallar