Jordbävningar är en utbredd naturhändelse som inträffar regelbundet över hela världen. Enligt United States Geological Survey (USGS) inträffar hundratusentals jordbävningar varje år, varav de flesta är för svaga för att märkas av människor.
Jordbävningarnas frekvens varierar kraftigt beroende på var de inträffar. På grund av sin placering på aktiva plattgränser upplever vissa platser, som Kalifornien och Japan, regelbundna jordbävningar, medan andra bara upplever sporadiska jordbävningar.
Syrien och Turkiet är också utsatta för jordbävningar. Turkiet ligger på gränsen mellan den afrikanska och den eurasiska tektoniska plattan, medan Syrien ligger på gränsen mellan den afrikanska och den arabiska tektoniska plattan.
Därför drabbades de av en fruktansvärd jordbävning den 6 februari 2023, som dödade över 11 000 människor och skadade tiotusentals fler. Jordbävningen hade en magnitud på 7,8, vilket anses vara en mycket stor och potentiellt destruktiv jordbävning.
Vad är jordbävningens magnitud?
En jordbävnings magnitud är ett mått på dess storlek eller styrka som används för att representera den mängd energi som genereras av jordbävningen. Magnituden beräknas med hjälp av de seismiska vågornas storlek och den mängd markrörelser som observerats.
Richterskalan, som skapades på 1930-talet av Charles Richter, var under många år det traditionella måttet på jordbävningars magnitud, men i dag har Moment Magnitude Scale i princip ersatt den.
Hur mäter man jordbävningens magnitud?
Det finns många metoder för att mäta storleken på en jordbävning, och varje metod ger en annan uppskattning av jordbävningens storlek. Nedan följer de vanligaste metoderna:
Richterskalan
Richters magnitudskala baseras på den största seismiska våg som registreras av en seismometer och ger ett enda värde som beskriver jordbävningens totala magnitud.
Den är logaritmisk, vilket innebär att en liten ökning av magnituden resulterar i en betydande ökning av jordbävningens storlek. En jordbävning med magnitud 7,0 är till exempel tio gånger större än en jordbävning med magnitud 6,0 och hundra gånger större än en jordbävning med magnitud 5,0.
Richterskalan sträcker sig från 0 till 9, där tal under 2,0 vanligtvis inte känns av människor och tal över 8,0 anses vara stora jordbävningar som kan orsaka omfattande skador och katastrofer.
Moment Magnitudskala
Moment Magnitude Scale introducerades som ett alternativ till Richter magnitudskalan för att bestämma en jordbävnings magnitud. Moment Magnitude Scale, till skillnad från Richter magnitude scale, uppskattar den totala energin som genereras av en jordbävning.
Det baseras på konceptet seismiskt moment, som är en jordbävningsmagnitud baserad på mängden glidning (rörelse) på förkastningen, det område av förkastningen som har glidit och jordskorpans styvhet. Det seismiska momentet genereras från mätningar av seismiska vågor och används för att bedöma jordbävningens momentstorlek.
Moment Magnitude Scale, liksom Richterskalan, är logaritmisk, vilket innebär att en liten ökning av magnituden motsvarar en enorm ökning av jordbävningens storlek.
Momentmagnitudskalan sträcker sig från -2,0 till 9,0 och är den mest använda magnitudskalan för jordbävningar eftersom den mäter storleken på en jordbävning mer exakt än Richterskalan, särskilt för stora jordbävningar som inträffar på betydande djup.
Mercalli-skalan
Mercalli-skalan är en skala för jordbävningars svårighetsgrad som visar hur jordbävningar påverkar jordskorpan samt individer, byggnader och andra strukturer. Mercalli-skalan används ofta i kombination med Richterskalan eller Moment Magnitude Scale, som används för att bestämma jordbävningens magnitud.
Skalan är baserad på ett romerskt siffersystem från I till XII, där I innebär svaga skakningar som inte känns av människor och XII innebär extremt kraftiga skakningar som orsakar omfattande skador och förstörelse. Skalan tar hänsyn till vilken typ av yta jordbävningen sker på, vilken typ av strukturer som påverkas och hur stor förstörelse som orsakas.
Mercalli-skalan och Moment Magnitude Scale eller Richterskalan ger tillsammans en mer övergripande förståelse av en jordbävning, som omfattar både dess magnitud och konsekvenser.
Om t.ex. en jordbävning med högre Moment Magnitude inträffar på en mindre befolkad plats eller om marken är mindre känslig för skador, kanske den inte gör lika stor skada som en jordbävning med lägre Moment Magnitude i ett mycket befolkat område eller om marken är mycket känslig för skador, kan skadorna i denna situation vara större.
Därför kan det vara bäst att kombinera de två skalorna eftersom Mercalli-skalan baseras på observationer av personer som upplevde jordbävningen och rapporterade om de effekter de såg.
Hur lokaliserar man en jordbävnings epicentrum?
Seismologer använder en teknik som kallas triangulering för att fastställa en jordbävnings epicentrum.
Den bakomliggande idén till triangulering är att seismiska vågor från en jordbävning färdas med varierande hastighet genom olika material och anländer vid olika tidpunkter till seismografiska stationer som ligger på olika avstånd från epicentrum. Seismologer kan uppskatta epicentrums position genom att studera de seismiska vågornas ankomsttider vid flera seismografiska platser.
Jordbävningens intensitet
Storleksordning | Intensitet | Inverkan | Den genomsnittliga frekvensen av jordbävningar |
---|---|---|---|
2,0 eller lägre | Mikro | Känns sällan | Över miljoner per år |
2,0 till 2,9 | Mindre | Lätt filtrerad | Över en miljon per år |
3,0 till 3,9 | Mer än mindre | Ofta känt | Över hundra tusen per år |
4,0 till 4,9 | Ljus | Känns av de flesta människor | Över tiotusen per år |
5,0 till 5,9 | Moderat | Kan skada dåliga strukturer | Över tusen per år |
6,0 till 6,9 | Stark | Orsakar skador på måttliga välbyggda strukturer | Över hundra per år |
7,0 till 7,9 | Större | Orsakar skador på de flesta byggnader | Tio till tjugo per år |
8,0 till 8,9 | Stor | Stora skador på byggnader | En per år |
9,0 eller mer | Största | Kan rasera alla byggnader | En på tio år eller mer |
Vi är specialiserade på grafiska sammanfattningar, vetenskapsfigurer som alla är kuraterade av forskare
Grafiska sammanfattningar kan hjälpa forskare att förmedla komplicerade begrepp, betona viktiga resultat, öka forskningens upptäckbarhet och främja tvärvetenskapligt arbete. Forskare kan göra sina studier mer tillgängliga och begripliga genom att använda grafiska sammanfattningar, vilket kan bidra till framsteg inom det vetenskapliga området över hela linjen.
Om du behöver ett enkelt verktyg för att skapa grafiska abstraktioner kan du använda Mind The Graph, ett verktyg som är tänkt att vara användarvänligt, så att alla, även de med begränsade designkunskaper, kan skapa grafik av professionell kvalitet.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Exklusivt innehåll av hög kvalitet om effektiv visuell
kommunikation inom vetenskap.