Implicit bias avser omedvetna attityder eller stereotyper som påverkar våra tankar, handlingar och beslut utan att vi ens inser det. Dessa fördomar formas ofta av samhällsnormer, mediebilder och personliga erfarenheter, och de kan påverka hur vi interagerar med andra, gör bedömningar och fattar viktiga beslut. Trots att de är oavsiktliga kan implicita fördomar ha en betydande inverkan på olika aspekter av livet, från arbetsplatser och utbildning till hälso- och sjukvård och mellanmänskliga relationer. I den här artikeln kommer vi att förklara vad implicita fördomar är, ge exempel på hur de påverkar och diskutera effektiva strategier för att känna igen och hantera dem.

Vad är implicit partiskhet?

Implicita fördomar är omedvetna attityder, föreställningar eller stereotyper som påverkar hur vi uppfattar och interagerar med andra. Till skillnad från explicita fördomar, som är medvetna och lätta att identifiera, verkar implicita fördomar under den medvetna nivån. Dessa fördomar kan forma våra bedömningar och beslut på subtila och ofta oavsiktliga sätt och påverka olika aspekter av våra interaktioner, t.ex. anställningsförfaranden, utbildningsbedömningar och personliga relationer.

Implicita fördomar har sitt ursprung i hjärnans tendens att snabbt och effektivt kategorisera information utifrån tidigare erfarenheter, samhälleliga stereotyper och kulturell betingning. När vi bearbetar ny information gör våra hjärnor snabba bedömningar som kan påverkas av dessa ingrodda fördomar. Även om implicita fördomar kan gälla egenskaper som ras, kön eller ålder, stämmer de ofta inte överens med våra medvetna värderingar eller övertygelser, vilket leder till skillnader mellan vad vi tror och hur vi agerar.

Slide med titeln "Implicit Bias vs. Explicit Bias", där en jämförelse görs mellan omedvetna och medvetna fördomar.
Implicita fördomar kontra explicita fördomar - Förstå olika typer av fördomar tillverkad med Mind the Graph.

Implicit fördomsfullhet kontra explicit fördomsfullhet

Explicit partiskhet: Detta innebär medvetna och avsiktliga attityder eller föreställningar om en viss grupp. Personer med explicita fördomar är medvetna om sina fördomar och kan öppet uttrycka dem. En person som tror att en ras är överlägsen en annan visar till exempel uttryckliga fördomar när han eller hon agerar utifrån eller öppet ger uttryck för dessa övertygelser.

Implicita fördomar: Till skillnad från explicita fördomar verkar implicita fördomar under den medvetna nivån. Individer kanske inte inser att de har dessa fördomar eller så kan de verkligen tro att de är rättvisa och opartiska. Till exempel kan en person som värdesätter mångfald fortfarande ha implicita fördomar som påverkar dennes beslut på ett subtilt sätt.

Medvetenhet och kontroll

Explicit partiskhet: Eftersom explicita fördomar är medvetna kan individer aktivt arbeta för att förändra eller kontrollera dem genom självkännedom, utbildning och avsiktlig träning.

Implicita fördomar: Eftersom implicita fördomar är omedvetna är de svårare att upptäcka och åtgärda. Medvetenhet och ingripande kräver avsiktliga insatser för att avslöja och mildra dessa fördomar.

Uttryck

Explicit partiskhet: Fördomar uttrycks ofta genom öppna handlingar, språk eller policyer. De är synliga och kan direkt ifrågasättas eller åtgärdas.

Implicita fördomar: Fördomar manifesteras genom subtila beteenden eller beslut som kanske inte är omedelbart uppenbara. De kan påverka interaktioner och beslut på mindre synliga sätt, vilket gör dem svårare att upptäcka och åtgärda.

Hur implicita fördomar fungerar

Implicit bias fungerar genom omedvetna mekanismer som påverkar hur vi uppfattar och interagerar med andra. Det uppstår genom hjärnans tendens att snabbt och effektivt kategorisera information baserat på tidigare erfarenheter, samhälleliga stereotyper och kulturell betingning. Här är en närmare titt på hur den här processen fungerar:

Automatisk bearbetning: Hjärnan använder automatisk bearbetning för att hantera den stora mängd information som vi möter dagligen. Det innebär att vi gör snabba bedömningar och fattar beslut utan att tänka efter. När vi utsätts för ny information eller nya människor förlitar sig hjärnan på redan existerande associationer och stereotyper för att göra snabba utvärderingar. Dessa automatiska bedömningar kan leda till fördomsfulla reaktioner som bygger på omedvetna kopplingar mellan vissa grupper och specifika egenskaper.

Hjärnans strukturer och funktion: Viktiga områden i hjärnan som är involverade i implicita fördomar är amygdala och prefrontala cortex. Amygdala, som i grunden är kopplad till känslomässig bearbetning, kan utlösa automatiska, partiska reaktioner baserade på tidigare erfarenheter eller samhälleliga influenser. Prefrontala cortex är ansvarig för högre ordningens tänkande och beslutsfattande och kan ibland åsidosätta dessa automatiska reaktioner, men detta kräver medveten ansträngning och självreglering.

Omedvetna associationer: Implicita fördomar bildas genom en livstid av exponering för kulturella normer, medieporträtt och sociala erfarenheter. Dessa fördomar fastnar i vårt minne som omedvetna associationer och påverkar hur vi uppfattar och interagerar med andra utan att vi är direkt medvetna om det. Detta kan leda till beteenden och beslutsfattande som inte stämmer överens med våra medvetna värderingar och övertygelser. Mer information om detta ämne finns i denna artikel om Publication Bias: https://mindthegraph.com/blog/publication-bias/

Logotyp för Mind the Graph, en plattform för att skapa vetenskapliga illustrationer och visualiseringar för forskare och lärare.
Mind the Graph - Skapa engagerande vetenskapliga illustrationer.

Effekter av implicita fördomar

Implicita fördomar kan ha betydande effekter på både beslutsfattande och interpersonella interaktioner, eftersom de ofta fungerar omedvetet och påverkar resultatet på sätt som kanske inte stämmer överens med våra medvetna övertygelser eller värderingar. I beslutsfattandet kan implicita fördomar leda till oavsiktlig favorisering eller orättvis behandling, eftersom bedömningar formas av automatiska associationer snarare än objektiv utvärdering. Detta kan påverka hur vi bedömer andra, gör val och fördelar möjligheter, vilket ofta bidrar till skillnader och ojämlikhet.

Effekter på beslutsfattandet

Implicita fördomar kan leda till att individer gör bedömningar som inte baseras på objektiva kriterier utan i stället formas av automatiska associationer och ingrodda stereotyper. Som ett resultat kan besluten bli skeva, vilket leder till oavsiktlig favoritism eller orättvisa resultat. Nedan följer några situationer där detta kan inträffa:

Anställning och befordran: Implicita fördomar kan påverka anställnings- och befordringsbeslut, vilket ofta leder till att kandidater som har liknande bakgrund eller egenskaper som beslutsfattarna favoriseras. Forskning har t.ex. visat att CV:n med namn som traditionellt förknippas med vissa ras- eller könsgrupper kan få olika utvärderingar, även om kvalifikationerna är identiska. Detta kan resultera i brist på mångfald och vidmakthålla befintliga ojämlikheter på arbetsplatsen.

Utvärdering av prestationer: Fördomar kan påverka hur medarbetarnas prestationer bedöms. Utvärderare kan omedvetet tolka samma beteende olika beroende på medarbetarens ras, kön eller andra egenskaper. Till exempel kan en självsäker presentation av en manlig medarbetare uppfattas som ledarskap, medan en liknande presentation av en kvinnlig medarbetare kan uppfattas som aggressiv.

Utbildningsmiljöer: Implicita fördomar i skolan kan påverka lärarnas förväntningar och betygssättning. Studier har visat att lärare omedvetet kan ge olika mycket uppmärksamhet eller uppmuntran till elever beroende på deras ras eller kön, vilket påverkar elevernas studieresultat och självkänsla.

Hälso- och sjukvård: Inom hälso- och sjukvården kan implicita fördomar påverka behandlingen och vården av patienter. Vårdgivare kan omedvetet ge olika vårdnivåer eller ha olika diagnostiska metoder baserat på en patients ras, kön eller socioekonomiska status, vilket leder till skillnader i hälsoresultat.

Mer information om hur du undviker partiskhet finns i den här artikeln om hur du undviker partiskhet i forskning: https://mindthegraph.com/blog/how-to-avoid-bias-in-research/

Påverkan på mellanmänskliga interaktioner

Kommunikation: Implicita fördomar kan forma hur människor kommunicerar och interagerar med varandra. Fördomar som rör kön eller ras kan till exempel påverka tonen, språket och graden av respekt som människor visar i samtal, vilket kan leda till missförstånd eller obehag.

Förtroende och samarbete: Fördomar kan påverka graden av förtroende och samarbete i personliga och yrkesmässiga relationer. Om individer uppfattar att andra har fördomar mot dem kan det undergräva förtroendet och hindra effektivt teamarbete och samarbete.

Social dynamik: I sociala sammanhang kan implicita fördomar påverka gruppdynamik och inkludering. Människor kan omedvetet gynna dem som liknar dem och utesluta dem som uppfattas som annorlunda, vilket kan påverka den sociala sammanhållningen och känslan av tillhörighet inom grupper.

Att känna igen implicita fördomar

Tekniker för självutvärdering

Självreflektion: Att regelbundet reflektera över dina tankar, beteenden och interaktioner kan hjälpa dig att identifiera fördomar. Fundera över dina första reaktioner på människor med olika bakgrund och om dessa reaktioner stämmer överens med dina medvetna värderingar. Att skriva dagbok eller ägna sig åt reflekterande metoder kan underlätta denna självrannsakan.

Feedback från andra: Att söka feedback från kollegor, vänner eller mentorer kan ge ett externt perspektiv på ditt beteende och dina attityder. Andra kan lägga märke till fördomar som du kanske inte är medveten om. Var öppen för konstruktiv feedback och villig att utforska områden där andra uppfattar partiskhet.

Utbildning och workshops om fördomar: Delta i utbildningsprogram och workshops med fokus på implicita fördomar och mångfald. Dessa sessioner innehåller ofta övningar och diskussioner som kan hjälpa dig att bli mer medveten om dina fördomar och lära dig strategier för att hantera dem.

Vanliga tecken på implicita fördomar hos den egna personen

Omedvetna preferenser: Att märka att du har automatiska preferenser eller aversioner mot vissa grupper av människor utan en tydlig grund kan vara ett tecken på implicit bias. Om du till exempel tycker att du föredrar människor som ser ut som du eller undviker interaktioner med dem som är annorlunda, kan det tyda på underliggande fördomar.

Oproportionerliga reaktioner: Att observera att du har starkare eller mer negativa reaktioner på individer baserat på deras ras, kön eller andra egenskaper, jämfört med andra, kan signalera implicit bias. Om du till exempel känner dig mer illa till mods i närheten av personer från en viss grupp eller reagerar med mer skepsis mot dem kan det vara en indikation på fördomar.

Inkonsekvent beteende: Om du märker avvikelser mellan dina uttalade värderingar och ditt beteende kan det tyda på implicita fördomar. Om du till exempel tror på rättvisa och jämlikhet men agerar annorlunda i situationer där olika grupper är inblandade, kan det vara ett tecken på att omedvetna fördomar påverkar dina handlingar.

Stereotypisering: Att använda stereotyper eller generaliseringar om individer baserat på deras grupptillhörighet, även om du medvetet avvisar dessa stereotyper, kan vara ett tecken på implicit partiskhet. Detta kan inkludera att göra antaganden om någons förmågor eller beteende baserat på deras ras, kön eller andra attribut. För mer insikter, läs denna artikel om könsfördomar i forskning: https://mindthegraph.com/blog/gender-bias-in-research/

Mätning av implicita fördomar

Implicit associationstest (IAT):

Implicit Association Test (IAT) är en väletablerad metod för att utvärdera implicita fördomar. Det mäter styrkan i automatiska associationer mellan olika begrepp (t.ex. ras, kön) och attribut (t.ex. positiva eller negativa). Deltagarna måste snabbt kategorisera ord eller bilder, och deras svarstider indikerar styrkan i dessa associationer. 

IAT har använts för att studera en rad olika fördomar, inklusive sådana som är relaterade till ras, kön, ålder och sexualitet. Det ger insikter i hur människor omedvetet associerar olika grupper med specifika attribut.

Du kan läsa mer om testet i detalj här: Implicit associationstest (IAT)

Go/No-Go Associationsuppgift (GNAT):

I likhet med IAT mäter GNAT implicita attityder genom att be deltagarna att snabbt kategorisera frågor i "go" eller "no-go" baserat på associationerna mellan attribut och begrepp. Denna metod kan vara mer känslig för individuella skillnader i reaktionstid.

GNAT kan mäta olika implicita fördomar, inklusive sådana som är relaterade till ras, kön och politiska attityder. Läs mer om det här: https://psycnet.apa.org/doiLanding?doi=10.1037%2Ft08445-000

Procedur för felaktig tillskrivning av affekter (AMP):

AMP bedömer implicita attityder genom att mäta hur snabbt och exakt deltagarna associerar positiva eller negativa bilder med neutrala stimuli. Metoden bygger på idén att människors bedömningar av neutrala stimuli påverkas av deras underliggande attityder till associerade bilder.

AMP används för att studera implicita fördomar relaterade till ras, kön och andra sociala kategorier, liksom mer abstrakta begrepp.

För- och nackdelar med olika mätmetoder

Implicit associationstest (IAT):

Proffs

  • Omfattande forskning: IAT har studerats och validerats i stor omfattning, vilket gör det till ett robust verktyg för att mäta implicita fördomar.
  • Bred tillämpbarhet: Den kan mäta ett brett spektrum av fördomar, inklusive sådana som är relaterade till ras, kön, ålder och mycket mer.
  • Tillhandahåller kvantitativa data: IAT ger tydliga numeriska poäng som kan hjälpa till att kvantifiera styrkan i implicita associationer.

Cons

  • Tillförlitlighetsfrågor: Resultaten kan variera över tid, vilket väcker frågor om testets förmåga att mäta stabila fördomar.
  • Känslighet för kontext: Yttre faktorer som humör eller miljö kan påverka utfallet, vilket tyder på att testet kan fånga tillfälliga reaktioner snarare än varaktiga attityder.
  • Tolkning av resultaten: IAT mäter associationer, men det råder delade meningar om hur starkt dessa associationer korrelerar med faktiskt beteende i verkliga situationer.

Go/No-Go Associationsuppgift (GNAT):

Proffs

  • Känslighet: GNAT kan vara mer känsligt för individuella skillnader i reaktionstid jämfört med IAT.
  • Flexibilitet: Det kan anpassas för att mäta en rad olika implicita fördomar och attityder.

Cons

  • Komplexitet: GNAT-procedurerna kan vara mer komplexa och mindre intuitiva än IAT, vilket kan påverka deltagarnas engagemang och datakvaliteten.
  • Mindre etablerade: GNAT är visserligen användbart, men har inte undersökts och validerats i lika stor utsträckning som IAT.

Procedur för felaktig tillskrivning av affekter (AMP):

Proffs

  • Enkel design: AMP är relativt enkelt att administrera och kräver ingen omfattande utbildning för deltagarna.
  • Fokus på affektiva reaktioner: Den fångar hur underliggande attityder påverkar bedömningar av neutrala stimuli, vilket ger insikter om implicita preferenser.

Cons

  • Begränsad omfattning: AMP kan vara mindre effektivt när det gäller att mäta komplexa eller nyanserade fördomar jämfört med IAT.
  • Variabilitet: Resultaten kan påverkas av olika faktorer, bland annat det känslomässiga innehållet i de bilder som används.

Varje mätverktyg för implicit bias har sina styrkor och begränsningar. Valet av metod beror på det specifika sammanhanget, forskningsmålen och vilken typ av fördomar som studeras. Att förstå dessa verktyg och deras tillämpningar kan hjälpa till att välja den lämpligaste metoden för att bedöma och hantera implicita fördomar.

Hantering och begränsning av implicita fördomar

Praktiska tips för enskilda personer för att minska partiskhet

Öka medvetenheten: Använd regelbundet självutvärdering och reflektion för att känna igen dina egna fördomar. Implicit Association Test (IAT) kan hjälpa till att identifiera områden där fördomar kan förekomma.

Utbilda dig själv: Lär dig mer om olika kulturer, perspektiv och erfarenheter. Genom att läsa böcker, gå på föreläsningar eller delta i workshops kan du öka din förståelse och utmana stereotyper.

Utmana stereotyper: Ifrågasätt och motarbeta aktivt stereotypa antaganden som du kan göra om individer eller grupper. När du kommer på dig själv med att generalisera, fundera istället över individens unika egenskaper.

Diversifiera dina interaktioner: Sök upp och bygg relationer med människor från olika bakgrunder. Att ta del av olika perspektiv kan minska fördomar och främja empati.

Öva empati: Ansträng dig för att förstå och relatera till andras erfarenheter och utmaningar. Empati kan bidra till att mildra effekterna av fördomar på ditt beteende och dina interaktioner.

Implementera strategier för att minska fördomar: Använd strategier som strukturerade beslutsprocesser och checklistor för att minimera påverkan av fördomar i kritiska beslut, som anställning eller utvärderingar.

Tekniker för mindfulness och reflektion

Mindfulness-meditation: Använd dig av mindfulness för att öka medvetenheten om dina tankar och reaktioner. Mindfulness kan hjälpa dig att känna igen förvirrade tankar när de uppstår och reagera mer eftertänksamt.

Reflekterande dagbok: För en dagbok för att dokumentera dina interaktioner och beslut, och reflektera över eventuella fördomar som kan ha påverkat ditt beteende. Regelbunden reflektion hjälper dig att identifiera mönster och områden som kan förbättras.

Stoppa tanken: När du märker fördomsfulla tankar eller reaktioner, använd tekniker som tankestopp för att pausa och medvetet omformulera ditt tänkande. Denna övning kan hjälpa till att störa automatiska fördomsfulla svar.

Organisatoriska förhållningssätt

Policyer och utbildningsprogram för att minimera partiskhet

Utbildning i partiskhet: Genomför regelbundna utbildningsprogram med fokus på implicita fördomar, mångfald och inkludering. Dessa program bör innehålla praktiska strategier för att känna igen och hantera fördomar i beslutsfattande och interaktioner.

Tydliga policyer: Utveckla och tillämpa policyer som främjar rättvisa och jämlikhet. Se till att policyerna behandlar fördomar vid rekrytering, utvärdering av prestationer och andra områden där fördomar kan förekomma.

Granskning av partiskhet: Genomföra regelbundna granskningar av organisationens rutiner för att identifiera och åtgärda potentiella fördomar. Använda datadrivna metoder för att bedöma vilken inverkan policyer och metoder har på olika demografiska grupper.

Standardiserade procedurer: Inför standardiserade förfaranden för kritiska beslut, t.ex. anställning och befordran, för att minska effekterna av personliga fördomar. Genom att införa strukturerade intervjuer och utvärderingskriterier kan man bidra till att säkerställa rättvisa.

Främja mångfald och inkludering

Främja mångfald i rekryteringen: Utveckla rekryteringsstrategier för att attrahera en mångfald av kandidater. Se till att arbetsbeskrivningarna är inkluderande och att anställningsprocessen är utformad för att minimera fördomar.

Stödja medarbetarnas resursgrupper (ERG): Skapa och stödja ERG för att främja inkludering och ge underrepresenterade grupper en plattform för att dela med sig av sina erfarenheter och perspektiv.

Mentorskap och sponsring: Implementera mentorskaps- och sponsringsprogram för att stödja utveckling och avancemang för medarbetare med olika bakgrund. Dessa program kan hjälpa till att hantera skillnader i karriärutveckling och ge ytterligare stöd till underrepresenterade grupper.

Vetenskapliga figurer, grafiska sammanfattningar och infografik för din forskning

Mind the Graph erbjuder ett stort bibliotek med vetenskapliga figurer, vilket gör det möjligt för forskare att skapa anpassade illustrationer som effektivt representerar komplexa vetenskapliga begrepp. Detta är särskilt användbart för att producera grafiska sammanfattningar, som ger tydliga och koncisa visuella sammanfattningar av forskningsartiklar, vilket bidrar till att förbättra tillgängligheten och förståelsen. Mind the Graph underlättar skapandet av infografik, vilket gör det möjligt för forskare att presentera data och resultat i ett attraktivt och lättförståeligt format. Dessa visuella bilder ökar inte bara effekten av forskningspresentationer och publikationer utan förbättrar också engagemanget hos bredare målgrupper, vilket gör vetenskapligt arbete mer synligt och förståeligt på olika plattformar.

"Animerad GIF som visar över 80 vetenskapliga områden som finns tillgängliga på Mind the Graph, inklusive biologi, kemi, fysik och medicin, vilket illustrerar plattformens mångsidighet för forskare."
Animerad GIF som visar det breda utbudet av vetenskapliga områden som täcks av Mind the Graph.
logotyp-abonnemang

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Exklusivt innehåll av hög kvalitet om effektiv visuell
kommunikation inom vetenskap.

- Exklusiv vägledning
- Tips för design
- Vetenskapliga nyheter och trender
- Handledningar och mallar