Har du svårt att definiera mål och inriktning för din forskning? Förlorar du dig själv när du forskar och tenderar att gå vilse från det avsedda forskningsämnet? Frukta inte, eftersom många står inför samma problem och det är ganska förståeligt att övervinna detta, kommer ett koncept som kallas forskningsmål att spela in här.

I den här artikeln ska vi fördjupa oss i målsättningarna i forskningsrapporter och varför de är så viktiga för en framgångsrik studie. Vi kommer att studera vad de är och hur de används i forskning.

Vad är ett forskningsmål?

Ett forskningsmål är ett tydligt och specifikt mål som en forskare strävar efter att uppnå genom en forskningsstudie. Det fungerar som en färdplan för forskningen och ger riktning och fokus. Forskningsmål formuleras utifrån forskningsfrågor eller hypoteser, och de hjälper till att definiera studiens omfattning och vägleda forskningsdesign och metodik. De hjälper också till att utvärdera forskningens framgång och resultat.

Olika typer av forskningsmål

Det finns vanligtvis tre huvudtyper av mål i en forskningsrapport:

  1. Utforskande mål: Dessa mål är inriktade på att få en djupare förståelse för ett visst fenomen, ämne eller problem. Explorativa forskningsmål syftar till att utforska och identifiera nya idéer, insikter eller mönster som tidigare varit okända eller dåligt förstådda. Denna typ av mål används ofta i preliminära eller kvalitativa studier.
  2. Beskrivande mål: Beskrivande mål syftar till att beskriva och dokumentera egenskaper, beteenden eller attribut hos en specifik population, händelse eller företeelse. Syftet är att ge en heltäckande och korrekt bild av studieobjektet. Beskrivande forskning innebär ofta att man samlar in och analyserar data genom enkäter, observationer eller arkivforskning.
  3. Förklarande eller kausala mål: Förklarande mål syftar till att fastställa ett orsak-verkan-förhållande mellan variabler eller faktorer. Dessa mål är inriktade på att förstå varför vissa händelser eller fenomen inträffar och hur de är relaterade till varandra. 

Läs också: Vilka typer av forskning finns det?

Steg för att skriva mål i en forskningsrapport

1. Identifiera forskningsämnet:

Definiera tydligt ämnet eller ämnet för din forskning. Detta kommer att ge ett brett sammanhang för att utveckla specifika forskningsmål.

2. Genomföra en litteraturgenomgång

Granska befintlig litteratur och forskning som rör ditt ämne. Detta hjälper dig att förstå det aktuella kunskapsläget, identifiera eventuella forskningsluckor och förfina dina forskningsmål i enlighet med detta.

3. Identifiera forskningsfrågor eller hypoteser

Formulera specifika forskningsfrågor eller hypoteser som du vill ta upp i din studie. Dessa frågor bör vara direkt relaterade till ditt forskningsämne och vägleda utvecklingen av dina forskningsmål.

4. Fokusera på specifika mål

Bryt ner de bredare forskningsfrågorna eller hypotesen i specifika mål eller syften. Varje mål bör fokusera på en särskild aspekt av ditt forskningsämne och vara möjligt att uppnå inom ramen för din studie.

5. Använd ett tydligt och mätbart språk

Skriv dina forskningsmål med ett tydligt och precist språk. Undvik vaga termer och använd specifika och mätbara termer som kan observeras, analyseras eller mätas.

6. Beakta genomförbarheten

Se till att dina forskningsmål är genomförbara inom ramen för tillgängliga resurser, tidsbegränsningar och etiska överväganden. De bör vara realistiska och uppnåeliga med tanke på begränsningarna i din studie.

7. Prioritera målsättningar

Om du har flera forskningsmål ska du prioritera dem utifrån hur viktiga och relevanta de är för dina övergripande forskningsmål. Detta kommer att hjälpa dig att fördela resurser och fokusera dina ansträngningar i enlighet därmed.

8. Granska och förfina

Granska dina forskningsmål för att säkerställa att de överensstämmer med dina forskningsfrågor eller hypoteser, och revidera dem vid behov. Be om feedback från kollegor eller rådgivare för att säkerställa tydlighet och samstämmighet.

Tips för att skriva mål i en forskningsrapport

1. Var tydlig och specifik

Ange tydligt vad du avser att uppnå med din forskning. Använd ett specifikt språk som inte lämnar något utrymme för tvetydighet eller förvirring. Detta säkerställer att dina mål är väldefinierade och fokuserade.

2. Använd handlingsverb

Börja varje forskningsmål med ett handlingsverb som beskriver en mätbar åtgärd eller ett mätbart resultat. Detta bidrar till att göra dina mål mer handlingsinriktade och mätbara.

3. Stämma överens med forskningsfrågor eller hypoteser

Dina forskningsmål bör vara direkt kopplade till de forskningsfrågor eller hypoteser som du har formulerat. Se till att det finns en tydlig koppling mellan dem för att upprätthålla samstämmigheten i din studie.

4. Var realistisk och genomförbar

Sätt upp forskningsmål som är möjliga att uppnå inom ramen för din studie, inklusive tillgängliga resurser, tid och etiska överväganden. Orealistiska mål kan undergräva validiteten och tillförlitligheten i din forskning.

5. Beakta relevans och betydelse

Dina forskningsmål bör vara relevanta för ditt forskningsämne och bidra till det bredare studieområdet. Tänk på den potentiella effekten och betydelsen av att uppnå målen.

SMART-mål för att skriva forskningsmål

För att säkerställa att dina forskningsmål är väldefinierade och effektivt vägleder din studie kan du använda SMART-ramverket. SMART står för Specific, Measurable, Achievable, Relevant och Timebound (specifik, mätbar, uppnåelig, relevant och tidsbunden). Så här kan du göra dina forskningsmål SMARTa:

  1. Specifik: Ange tydligt vad du vill uppnå på ett exakt och specifikt sätt. Undvik vagt eller allmänt språk. Specificera den population, de variabler eller fenomen som är av intresse.
  2. Mätbar: Se till att dina forskningsmål kan kvantifieras eller observeras på ett mätbart sätt. Detta möjliggör en objektiv utvärdering och bedömning av framstegen.
  3. Uppnåelig: Sätt upp forskningsmål som är realistiska och möjliga att uppnå inom ramen för tillgängliga resurser, tid och omfattning för din studie. Överväg om det är möjligt att genomföra forskningen och samla in nödvändiga data.
  4. Relevant: Se till att dina forskningsmål är direkt relevanta för ditt forskningsämne och bidrar till den bredare kunskapen eller förståelsen av området. De ska stämma överens med syftet och betydelsen av din studie.
  5. Tidsbestämd: Sätt en specifik tidsram eller deadline för att uppnå dina forskningsmål. Detta bidrar till att skapa en känsla av brådska och ger en tydlig tidslinje för din studie.

Exempel på forskningsmål

Här är några exempel på forskningsmål från olika studieområden:

  • Att undersöka sambandet mellan användning av sociala medier och självkänsla bland unga vuxna i åldern 18-25 år för att förstå den potentiella effekten på det psykiska välbefinnandet.
  • Att bedöma effekten av en mindfulnessbaserad intervention för att minska stressnivåer och förbättra copingmekanismer hos personer som diagnostiserats med ångestsyndrom.
  • Att undersöka de faktorer som påverkar konsumenternas köpbeslut i e-handelsbranschen, med fokus på den roll som online-recensioner och influencers i sociala medier spelar.
  • Att analysera klimatförändringarnas effekter på korallrevens biologiska mångfald i en specifik region, med hjälp av fjärranalys och fältundersökningar.

Betydelsen av forskningsmål

Forskningsmål spelar en avgörande roll i forskningsprocessen och har stor betydelse av flera skäl:

  1. Vägledning i forskningsprocessen: Forskningsmål ger en tydlig färdplan för hela forskningsprocessen. De hjälper forskarna att hålla fokus och hålla sig på rätt spår, så att studien förblir ändamålsenlig och relevant. 
  2. Definition av undersökningens omfattning: Forskningsmål hjälper till att fastställa studiens avgränsningar och omfattning. De klargör vilka aspekter av forskningsämnet som kommer att undersökas och vad som kommer att uteslutas. 
  3. Ge vägledning för datainsamling och analys: Forskningsmålen hjälper till att identifiera vilken typ av data som ska samlas in och vilka metoder som ska användas för datainsamlingen. De styr också valet av lämpliga tekniker för dataanalys. 
  4. Utvärdering av studiens framgång: Forskningsmålen fungerar som riktmärken för att utvärdera forskningens framgång och resultat. De ger mätbara kriterier mot vilka forskaren kan bedöma om målen har uppfyllts eller inte. 
  5. Förbättra kommunikation och samarbete: Tydligt definierade forskningsmål underlättar effektiv kommunikation och samarbete mellan forskare, rådgivare och intressenter. 

Vanliga misstag att undvika när man skriver forskningsmål

När du skriver forskningsmål är det viktigt att vara medveten om vanliga misstag och fallgropar som kan undergräva effektiviteten och tydligheten i dina mål. Här är några vanliga misstag att undvika:

  1. Vagt eller tvetydigt språk: Ett av de största misstagen är att använda ett vagt eller tvetydigt språk som saknar specificitet. Se till att dina forskningsmål är klart och tydligt formulerade och inte lämnar något utrymme för misstolkningar eller förvirring.
  2. Bristande mätbarhet: Forskningsmålen bör vara mätbara, vilket innebär att de bör möjliggöra insamling av data eller bevis som kan kvantifieras eller observeras. Undvik att sätta upp mål som inte kan mätas eller bedömas objektivt.
  3. Bristande anpassning till forskningsfrågor eller hypoteser: Dina forskningsmål bör vara direkt kopplade till de forskningsfrågor eller hypoteser som du har formulerat. Se till att det finns en tydlig koppling mellan dem för att bibehålla samstämmigheten i din studie.
  4. Överdriven generalisering: Undvik att skriva forskningsmål som är för breda eller omfattar för många variabler eller fenomen. Alltför generella mål kan leda till bristande fokus eller genomförbarhet i forskningen.
  5. Orealistiska eller ouppnåeliga mål: Se till att dina forskningsmål är realistiska och möjliga att uppnå inom ramen för tillgängliga resurser, tid och omfattning av din studie. Om du sätter upp orealistiska mål kan det äventyra forskningens giltighet och tillförlitlighet.

Sammanfattningsvis kan man säga att forskningsmål är avgörande för att en forskningsstudie ska bli framgångsrik och effektiv. De ger en tydlig riktning, fokus och syfte och vägleder hela forskningsprocessen från början till slut. Genom att formulera specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbundna mål kan forskare definiera omfattningen av sin studie, vägleda datainsamling och analys samt utvärdera resultaten av sin forskning.

Förvandla dina data till lättförståeliga och dynamiska berättelser

När du vill förklara komplexa data är det alltid bra att bryta ner dem i enklare bilder eller berättelser. Det är här som Mind the Graph kommer in. Det är en plattform som hjälper forskare och vetenskapsmän att omvandla sina data till lättförståeliga och dynamiska berättelser som hjälper publiken att förstå begreppen bättre. Registrera dig nu för att utforska biblioteket med vetenskaplig infografik. 

logotyp-abonnemang

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Exklusivt innehåll av hög kvalitet om effektiv visuell
kommunikation inom vetenskap.

- Exklusiv vägledning
- Tips för design
- Vetenskapliga nyheter och trender
- Handledningar och mallar