Vetenskapens väsen: Vad är vetenskapsfilosofi?

Vetenskapen har blivit en viktig del av det moderna samhället, eftersom den ger oss bättre kunskap om världen omkring oss och gör det möjligt att utveckla ny teknik för att lösa komplicerade problem. Men vetenskap är inte så enkelt som det verkar. Vetenskapen bygger på specifika antaganden, idéer och förfaranden som påverkas av ett bredare filosofiskt ramverk som kallas vetenskaplig filosofi.

Vetenskapsfilosofi handlar om vetenskapens grunder, metoder och konsekvenser. Det är en filosofisk disciplin som undersöker ämnen som vad vetenskap är, hur vetenskap fungerar, vad som skiljer vetenskaplig kunskap från andra typer av kunskap och vilka gränser som finns för vetenskaplig undersökning.

I slutet av den här artikeln kommer du att ha en bättre förståelse för vetenskapens filosofi och dess roll i att forma vår syn på den naturliga världen.

Vad är vetenskaplig filosofi?

Vetenskapsfilosofi är en filosofisk disciplin som ägnar sig åt att förstå vetenskapens natur, metoder och konsekvenser. Den undersöker sambandet mellan vetenskapliga idéer, modeller och data, samt de underliggande antaganden och föreställningar som driver vetenskaplig verksamhet.

I grunden undersöker vetenskapsfilosofin grundläggande frågor om den vetenskapliga kunskapens natur genom att ställa frågor som t.ex:

Vad är egentligen vetenskap, och hur skiljer den sig från andra typer av kunskap?
Vilka är förutsättningarna för vetenskaplig kunskap, och hur motiveras vetenskapliga påståenden?
Varför fortsätter vetenskapsmän att förlita sig på modeller och begrepp som de är medvetna om är åtminstone delvis felaktiga? Newtons fysik till exempel.
Vilka är gränserna för vetenskapliga undersökningar, och hur använder vi empiriska data för att verifiera vetenskapliga hypoteser?
Hur påverkar sociala, politiska och historiska aspekter den vetenskapliga forskningen, och hur påverkar dessa faktorer den vetenskapliga kunskapsutvecklingen?
Vad är egentligen naturrätt? Finns det några icke-fysiska discipliner som biologi och psykologi?

Vetenskapsteorin förlitar sig på en mängd olika filosofiska traditioner för att besvara dessa problem, inklusive epistemologi, Empirism, etikbland andra. Företaget deltar också i vetenskaplig praxis och samarbetar ofta med forskare för att skapa och förbättra idéer och metoder.

Kopplingen mellan teori och evidens är ett viktigt ämne inom vetenskapsfilosofin. Vetenskapliga teorier och modeller försöker förklara observerbara händelser, men deras slutliga värde bestäms av deras förmåga att göra korrekta förutsägelser och motstå empiriska tester. Vetenskapsfilosofin undersöker hur hypoteser utvecklas, testas och utvärderas för sanning eller falskhet baserat på empiriska bevis.

Betydelsen av sociala och historiska aspekter i vetenskapliga studier är ett annat framträdande ämne inom vetenskapsfilosofin. Utöver rena vetenskapliga fakta påverkas forskare av kulturella fördomar, sociala konventioner och historiska omständigheter. Inom vetenskapsfilosofin analyseras hur dessa faktorer påverkar vetenskapliga undersökningar och hur de kan påverka generering och acceptans av vetenskaplig kunskap.

Definition av vetenskap och icke-vetenskap

Avgränsningsproblemet, som avser svårigheten att skilja mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga uppfattningar, tekniker och metoder, är ett långvarigt dilemma inom vetenskapsfilosofin. Detta problem uppstår eftersom det inte finns någon allmänt erkänd uppsättning kriterier för att kategorisera en teori eller praxis som vetenskaplig eller icke-vetenskaplig.

Karl Popper, en välkänd vetenskapsfilosof, lyfte fram gränsdragningsproblemet som en av de viktigaste frågorna inom vetenskapsfilosofin. Popper hävdade att vetenskapliga idéer måste uppfylla kriterierna för falsifierbarhet; falsifierbarhet är en deduktiv standard för utvärdering av vetenskapliga teorier och hypoteser; en teori eller hypotes är falsifierbar (eller vederläggbar) om den kan motbevisas logiskt genom ett empiriskt test. Denna standard är viktig eftersom den gör det möjligt att rigoröst testa och utvärdera vetenskapliga hypoteser, samt att låta forskare utveckla och förbättra sina teorier över tid.

Alla teorier uppfyller dock inte kriterierna för falsifierbarhet. Vissa teorier kan till exempel bygga på otestbara antaganden eller icke observerbara händelser, vilket gör empirisk testning svår eller omöjlig. Dessa uppfattningar klassificeras som pseudovetenskapliga eftersom de gör anspråk på att vara vetenskapliga men saknar den stringens och empiriska grund som gäller för verkliga vetenskapliga teorier.

Psykoanalys, skapelsevetenskap och historisk materialism är bara några exempel på teorier som har varit föremål för vetenskapliga kontroverser:

Psykoanalysen, Sigmund Freuds verk, har ifrågasatts för sin tonvikt på subjektiva tolkningar och otestbara påståenden om det mänskliga sinnet.
Vetenskapssamhället har förkastat skapelsevetenskapen, som hävdar att universum skapades av en gudomlig varelse, på grund av dess brist på faktiska bevis och engagemang för religiösa dogmer.
Den historiska materialismen, en marxistisk historieteori, har kritiserats för sin deterministiska och reduktionistiska syn på samhällets och ekonomins processer.

I allmänhet är avgränsningsproblemet inom vetenskapsfilosofin fortfarande ett omtvistat ämne, där olika forskare lyfter fram olika kriterier och tekniker för att skilja mellan vetenskap och icke-vetenskap. Betydelsen av denna fråga kan dock inte överskattas, eftersom den har viktiga konsekvenser för den vetenskapliga kunskapens giltighet och tillförlitlighet, liksom för vetenskapens roll i samhället.

Grenar av vetenskapsfilosofi

Vetenskapsfilosofi är ett omfattande område som inkluderar en rad olika underdiscipliner och metoder. Nu när artikeln har behandlat den grundläggande frågan, "Vad är vetenskapsfilosofi?", är det dags att gå igenom grenarna:

Epistemologi

Epistemologi är en filosofisk disciplin som studerar kunskapens natur och hur den erhålls. Epistemologi handlar om frågor som rör den vetenskapliga kunskapens natur, de tekniker som används för att erhålla den och de standarder som används för att bedöma vetenskapliga påståenden.

Empirism

Detta är ett filosofiskt synsätt som betonar betydelsen av empiriska bevis i kunskapsutvecklingen. Empirism handlar om vikten av observation och experiment i vetenskapliga undersökningar, samt i vilken utsträckning vetenskapliga hypoteser kan motiveras på grundval av empiriska bevis.

Etik

Denna typ av filosofi behandlar problem som rör rätt och fel, gott och ont, de moraliska ideal som styr mänskligt handlande, i grunden de etiska konsekvenserna av vetenskaplig forskning och forskarnas samhälleliga skyldigheter.

Induktion

Processen att resonera från specifika observationer till bredare slutsatser kallas induktion, vilket är problemet med att motivera slutsatsen från specifika observationer till universella regler eller hypoteser. Induktivt resonemang är en avgörande aspekt av vetenskaplig forskning, men det är också öppet för kritik och debatt.

Du märker att när du tappar ett äpple faller det till marken. Baserat på denna observation kan du infer att när äpplen tappas, faller de alla till marken.

Avdrag

Deduktion är mycket likt induktivt resonemang, även om det ofta anses vara mer rigoröst än induktivt resonemang. Deduktion används för att testa vetenskapliga idéer genom att göra specifika förutsägelser eller hypoteser baserade på dem.

Du tror att alla levande varelser behöver syre för att överleva. Du tror dra av att om syre avlägsnas från en miljö som innehåller levande varelser kommer dessa att dö.

Parsimoni/Occams rakkniv

Parsimonprincipen innebär att man föredrar den enklaste förklaringen som kan förklara ett fenomen. Occams rakkniv är ett specifikt uttryck för detta koncept, som tillskrivs den medeltida filosofen William av Ockham, som hävdar att man inte bör göra fler antaganden än vad som är nödvändigt.

Paradigmskiften och vetenskapliga revolutioner

Thomas Kuhn föreslog begreppen paradigmskiften och vetenskapliga revolutioner i sin bok "The Structure of Scientific Revolutions". Kuhn föreslog att vetenskaplig utveckling sker i två steg: normalvetenskap, där forskare arbetar inom ett visst teoretiskt ramverk eller paradigm, och vetenskaplig revolution, där ett nytt paradigm uppstår för att ersätta det tidigare. Paradigmskiften och vetenskapliga revolutioner innebär förändringar i en vetenskaplig disciplins grundläggande antaganden, begrepp och metoder.

Filosofi för särskilda vetenskaper

Här är en översikt över filosofi relaterad till särskilda vetenskaper:

Biologisk filosofi

Detta område inom vetenskapsfilosofin undersöker livets natur och levande system, samt biologiska metoder och begrepp. Det omfattar också etiska och sociala frågor i samband med biologisk forskning, samt förhållandet mellan biologi och andra discipliner som kemi och fysik.

Medicinsk filosofi

Medicinsk filosofi är ett delområde inom vetenskapsfilosofi som undersöker de teoretiska och konceptuella grunderna för medicinsk kunskap och praktik. Den undersöker hälsans och sjukdomarnas natur, medicinska mål, de etiska och sociala konsekvenserna av medicinsk praxis samt medicinska forskningsmetoder och koncept.

Psykologi filosofi

Detta område inom vetenskapsfilosofin handlar om de filosofiska grunderna för psykologi, t.ex. sinnets natur, medvetande och perception. Det undersöker också kopplingen mellan psykologi och andra discipliner som neurovetenskap och kognitionsvetenskap, samt etiska och sociala frågor som rör psykologisk forskning.

Fysikens filosofi

Detta område inom vetenskaplig filosofi handlar om fysikens grunder, såsom rummets, tidens, materiens och energins natur. Det handlar också om hur fysikaliska teorier som relativitet och kvantfysik påverkar vår kunskap om universum.

Samhällsvetenskaplig filosofi

Detta område inom vetenskapsfilosofin handlar om samhällsfenomenens natur och om metoder för samhällsundersökningar. Det utforskar kopplingen mellan samhällsvetenskap och andra vetenskaper som psykologi och ekonomi, samt etiska och politiska frågor som rör samhällsvetenskaplig forskning.

Världens största galleri med vetenskapligt korrekta illustrationer

Att ha ett verktyg med illustrationer och mallar, t.ex. Tänk på grafenkan hjälpa forskare att förmedla sina studieresultat på ett mer effektivt sätt och förbättra den övergripande kvaliteten på deras arbete. Börja använda Mind The Graph för att kommunicera ditt arbete mer effektivt, spara tid, upprätthålla konsekvens och öka den övergripande effekten av din forskning.