Vilka typer av forskning finns det?

Forskning är en viktig del av alla akademiska eller yrkesmässiga strävanden. Oavsett om du är forskare, akademiker eller företagare är forskning nödvändigt för att få ny kunskap, nya insikter och nya lösningar.

Men all forskning är inte likadan. Beroende på syfte, omfattning och typ av data kan forskning klassificeras i olika typer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika typerna av forskning och deras egenskaper.

Klassificering av olika typer av forskning

Vilka är typerna av forskning? Med typer av forskning avses de olika tillvägagångssätt som forskare kan använda för att undersöka en forskningsfråga eller ett problem. Forskning är en systematisk och strukturerad undersökning som syftar till att upptäcka ny kunskap eller validera befintlig kunskap. Vilken metod som används i en forskningsstudie avgörs ofta av vilken typ av forskning som bedrivs. Läs mer om Metodik inom forskning.

Det finns olika typer av forskning, och varje typ av forskning utförs för ett specifikt syfte, omfattning och typ av data.

Klassificering efter syfte

Teoretisk forskning

Teoretisk forskning bedrivs för att utveckla nya teorier, begrepp och ramverk som kan tillämpas på olika områden. Målet med teoretisk forskning är att utöka vår kunskap och förståelse för ett visst ämne. Det innebär att man testar befintliga teorier och hypoteser, genererar nya och konstruerar modeller för att förklara observerade fenomen.

Teoretisk forskning bedrivs vanligtvis inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Inom naturvetenskapen handlar det om att utveckla nya teorier och modeller för att förklara naturfenomen. Inom samhällsvetenskap syftar den till att utveckla nya teorier och ramverk för att förklara mänskligt beteende, sociala processer och kulturella händelser. Inom humaniora handlar det om att utveckla nya teorier och ramar för att förklara kulturella och konstnärliga uttryck.

Tillämpad forskning

Syftet med tillämpad forskning är att lösa praktiska problem och förbättra vår förståelse av den verkliga världen. Det innebär att man använder vetenskapliga metoder och teorier för att utveckla praktiska lösningar på specifika problem eller utmaningar. Till skillnad från ren forskning, som syftar till att utöka vår kunskap utan någon specifik tillämpning i åtanke, är tillämpad forskning inriktad på att producera praktiska resultat som kan användas i en mängd olika miljöer, såsom industri, medicin och offentlig politik.

Huvudsyftet med tillämpad forskning är att förbättra vår förmåga att förutsäga, kontrollera och manipulera verkliga fenomen för att skapa konkreta fördelar för samhället. Oavsett om det handlar om att utveckla ny teknik, förbättra befintliga produkter eller skapa nya strategier spelar tillämpad forskning en avgörande roll för att öka vår kunskap och förbättra vår förmåga att lösa praktiska problem.

Här hittar du en mer detaljerad förklaring av de tre typerna av tillämpad forskning:

Utvärderingsforskning: Detta används för att bedöma effektiviteten i program, policyer eller interventioner. Det innebär att man samlar in och analyserar data för att avgöra om programmet eller policyn uppnår sina mål och syften. Resultaten av utvärderingsforskningen kan användas för att förbättra programmet eller policyn, fatta beslut om dess fortsättning eller motivera dess finansiering. Några exempel är att bedöma effekterna av en ny hälso- och sjukvårdspolicy, utvärdera effektiviteten i ett skolprogram eller mäta resultaten av en social intervention.

Forskning och utveckling: Forskning och utveckling (FoU) är en typ av tillämpad forskning som innebär skapandet av nya produkter, processer eller tekniker. FoU bedrivs vanligtvis av företag eller organisationer som vill förbättra sina produkter eller tjänster eller utveckla nya. FoU innebär en systematisk process av experiment, testning och förfining, med målet att skapa något som är innovativt och användbart. Exempel på FoU är utveckling av en ny medicinsk behandling, design av en ny teknisk produkt eller förbättring av en befintlig tillverkningsprocess.

Aktionsforskning: Detta är en samarbetsmetod för problemlösning som innebär att man arbetar med intressenter för att identifiera och lösa problem i realtid. Den används för att ta itu med praktiska frågor och utmaningar som företag, organisationer eller samhällen står inför. Aktionsforskning innebär vanligtvis en cyklisk process med problemidentifiering, datainsamling, analys och implementering av lösningar. Aktionsforskning används ofta inom områden som utbildning, hälso- och sjukvård samt sociala tjänster. Några exempel är att arbeta med ett samhälle för att utveckla ett nytt program för att minska fattigdomen eller att arbeta med en skola för att förbättra elevernas resultat.

Klassificering efter omfattning

Utforskande forskning

Explorativ forskning är en preliminär metod för forskning som syftar till att samla information och insikter om ett ämne eller problem. Denna typ av forskning används ofta när en forskare har liten eller ingen tidigare kunskap om ämnet och behöver få en bättre förståelse för det. Metoder för explorativ forskning kan vara litteraturgenomgångar, intervjuer, enkäter och observationer. De data som samlas in i explorativ forskning är ofta kvalitativa och kan användas för att generera nya idéer eller hypoteser för vidare forskning.

Beskrivande forskning

Beskrivande forskning är en typ av forskning som används för att beskriva och analysera ett visst fenomen eller en grupp av fenomen. Denna typ av forskning syftar till att besvara frågor om vem, vad, var, när och hur. Beskrivande forskningsmetoder kan inkludera enkäter, observationer, fallstudier och analys av sekundärdata. De data som samlas in i beskrivande forskning är ofta kvantitativa och används för att ge en detaljerad och korrekt bild av ett fenomen.

Beskrivande forskning används ofta inom många områden, inklusive samhällsvetenskap, utbildning och marknadsföring, och är särskilt användbar för att ge en förståelse för trender och mönster i data.

Förklarande forskning

Förklarande forskning är en typ av forskning som används för att förklara och testa orsakssamband mellan variabler. Denna typ av forskning syftar till att besvara frågor om varför och hur ett fenomen uppstår. Metoder för förklarande forskning kan inkludera experiment, enkäter och observationsstudier. De data som samlas in i förklarande forskning är ofta kvantitativa och används för att identifiera orsak-verkan-förhållanden mellan variabler.

Den används ofta inom många områden, inklusive samhällsvetenskap, medicin och teknik, och är särskilt användbar för att testa hypoteser och teorier. Denna typ av forskning är avgörande för att utveckla en bättre förståelse av komplexa fenomen och förbättra vår förmåga att förutsäga och kontrollera dem.

Korrelationsforskning

Korrelationsforskning är en typ av forskning som undersöker förhållandet mellan två eller flera variabler. Denna typ av forskning syftar till att besvara frågor om hur starkt och i vilken riktning två variabler är relaterade. Metoder för korrelationsforskning kan vara enkäter, observationsstudier och analys av sekundärdata. De data som samlas in är ofta kvantitativa och används för att identifiera mönster och samband mellan variabler.

Korrelationsforskning används ofta inom många områden, inklusive psykologi, ekonomi och utbildning, och är särskilt användbart för att identifiera potentiella prediktorer för beteende eller resultat. Det är dock viktigt att notera att korrelation inte är detsamma som orsakssamband, vilket innebär att bara för att två variabler är relaterade betyder det inte nödvändigtvis att den ena orsakar den andra.

Klassificering efter typ av data

Kvalitativ forskning

Kvalitativ forskning är en typ av forskning som syftar till att förstå och tolka mänskligt beteende, erfarenheter och sociala fenomen. Denna typ av forskning används ofta när forskningsfrågan kräver en djupgående förståelse av ett fenomens sammanhang, innebörd och komplexitet. Kvalitativa forskningsmetoder kan omfatta intervjuer, fokusgrupper, etnografi och fallstudier. De insamlade uppgifterna är ofta icke-numeriska och används för att identifiera teman, mönster och betydelser i uppgifterna.

Kvalitativ forskning används ofta inom många områden, inklusive sociologi, antropologi och psykologi, och är särskilt användbar för att utforska nya ämnen, generera hypoteser och få en djup förståelse för ett fenomen ur de berörda personernas perspektiv.

Kvantitativ forskning

Kvantitativ forskning är en typ av forskning som syftar till att mäta och analysera numeriska data för att testa hypoteser, identifiera mönster och göra förutsägelser. Denna typ av forskning används ofta när forskningsfrågan kräver en exakt mätning av ett fenomen och statistisk analys. Kvantitativa forskningsmetoder kan omfatta experiment, enkäter och analys av sekundärdata. De data som samlas in är ofta numeriska och analyseras med hjälp av statistiska metoder för att identifiera samband mellan variabler.

Kvantitativ forskning används ofta inom områden som psykologi, ekonomi och folkhälsa, och är särskilt användbar för att testa hypoteser och göra generaliseringar om en population baserat på ett urval. Denna typ av forskning är avgörande för att ge evidensbaserade rekommendationer och informera om politiska beslut.

Blandade metoder

Forskning med blandade metoder kombinerar både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder för att få en mer omfattande förståelse av ett visst fenomen. Denna typ av forskning bedrivs ofta när en enda metod inte kan ge en fullständig förståelse av fenomenet.

Manipulering av variabler

Experimentell forskning

Experimentell forskning är en metod som används för att fastställa orsak-verkan-samband mellan variabler. Forskarna manipulerar en oberoende variabel och observerar effekterna på en beroende variabel samtidigt som de kontrollerar externa variabler. Detta innebär användning av randomiserade kontrollerade försök, och insamlade data är ofta kvantitativa, med statistisk analys som används för att testa hypoteser.

Experimentell forskning är ett kraftfullt verktyg för att utforska orsakssamband, men har begränsningar såsom svårigheter att generalisera resultaten till verkliga miljöer och etiska överväganden kring variabelmanipulation. Resultaten kan bidra till policy och praxis inom olika områden, t.ex. naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicin.

Icke-experimentell forskning

Icke-experimentell forskning är en forskningsmetod som används för att observera och mäta variabler utan att manipulera dem. Icke-experimentell forskning används ofta i studier där det inte är möjligt eller etiskt försvarbart att manipulera variabler, t.ex. i studier som rör mänskligt beteende eller medicinska tillstånd.

Icke-experimentella forskningsmetoder inkluderar observationsstudier, enkäter och fallstudier. Data som samlas in är ofta kvalitativa eller kvantitativa, och statistisk analys kan användas för att tolka resultaten. Även om icke-experimentell forskning inte kan fastställa orsakssamband mellan variabler, kan den ge värdefull information om variablernas natur och identifiera potentiella områden för vidare forskning.

Kvasiexperimentell forskning

Kvasiexperimentell forskning är en typ av forskningsmetod som kombinerar element från experimentell och icke-experimentell forskning. I kvasiexperimentell forskning manipulerar forskarna en oberoende variabel, men till skillnad från i experimentell forskning använder de inte slumpmässig tilldelning för att tilldela deltagare till olika experimentella villkor.

Kvasiexperimentell forskning används ofta i studier där det inte är möjligt eller praktiskt att använda slumpmässiga tilldelningar, till exempel i studier som involverar redan existerande grupper eller naturliga händelser. Kvasiexperimentella forskningsmetoder omfattar avbrutna tidsserier, icke likvärdiga kontrollgrupper och regression discontinuity.

De insamlade uppgifterna är ofta kvantitativa, och statistisk analys används för att tolka resultaten. Denna forskning kan inte fastställa orsakssamband lika effektivt som experimentell forskning, men den kan ge värdefull information om förhållandet mellan variabler och bidra till att informera om politik och praxis inom olika områden.

Typ av störning

Deduktiv forskning

Deduktiv forskning är en forskningsmetod som utgår från en teori eller hypotes och testar den med hjälp av empiriska data. I deduktiv forskning börjar forskarna med att utveckla en tydlig och specifik hypotes baserad på en befintlig teori eller kunskap. De samlar in data och använder statistisk analys för att testa hypotesen och dra slutsatser om teorin.

Deduktiv forskning används ofta inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicin för att testa hypoteser och fastställa orsakssamband mellan variabler. De data som samlas in är ofta kvantitativa och statistisk analys används för att tolka resultaten. Medan deduktiv forskning kan ge starka bevis för att stödja eller motbevisa en teori, har den begränsningar, till exempel möjligheten att förbise viktiga variabler och svårigheten att generalisera resultaten bortom studiepopulationen. Trots dessa begränsningar är deduktiv forskning en viktig forskningsmetod som kan bidra till policyer och praxis inom olika områden.

Hypotetisk-deduktiv undersökning

Hypotetisk-deduktiv forskning är en forskningsmetod som kombinerar deduktivt resonemang med hypotetiskt resonemang. I den här typen av forskning börjar forskarna med en hypotetisk förklaring till ett fenomen eller en observation och använder sedan deduktivt resonemang för att testa hypotesen genom att göra förutsägelser om vad som skulle hända om hypotesen är korrekt. Förutsägelserna testas sedan med hjälp av empiriska data, och om data stöder förutsägelserna anses hypotesen vara stödd. Om uppgifterna inte stöder förutsägelserna revideras eller förkastas hypotesen.

Denna typ av forskning används ofta inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicin för att testa hypoteser och fastställa orsakssamband mellan variabler. De data som samlas in är ofta kvantitativa och statistisk analys används för att tolka resultaten. Även om hypotetisk-deduktiv forskning kan ge starka bevis för att stödja eller motbevisa en hypotes, har den begränsningar, t.ex. möjligheten att förbise viktiga variabler och svårigheten att generalisera resultaten utanför studiepopulationen.

Informationskälla

Primär forskning

Primärforskning är en forskningsmetod som innebär att man samlar in originaldata direkt från källor. Denna typ av forskning innebär att man genomför enkäter, intervjuer, experiment och observationer för att samla in ny information som inte tidigare har samlats in eller analyserats. Primärforskning kan vara kvalitativ eller kvantitativ till sin natur, beroende på forskningsfråga och metod. Metoderna innebär att man samlar in icke-numeriska data, t.ex. personliga erfarenheter, attityder och beteenden. Och används ofta inom samhällsvetenskap och humaniora.

Kvantitativa forskningsmetoder innebär att man samlar in numeriska data och använder statistisk analys för att dra slutsatser om en population och används ofta inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicinska områden. Primärforskning är ofta tidskrävande och dyr men kan ge mer exakt och detaljerad information än sekundärforskning, som innebär att man analyserar befintliga data. Primärforskning är viktig forskning och kan hjälpa till att besvara frågor som inte kan besvaras enbart genom sekundärforskning.

Sekundär forskning

Sekundärforskning är en forskningsmetod som innebär att man analyserar befintliga data och information som redan har samlats in av andra. Denna typ av forskning innebär att man granskar publicerade källor, såsom böcker, akademiska tidskrifter, rapporter och databaser, för att samla in information om ett visst ämne eller en forskningsfråga. Sekundär forskning kan vara kvalitativ eller kvantitativ, beroende på datakällor och forskningsfråga.

Denna forskning omfattar analys av icke-numeriska data, t.ex. fallstudier, litteraturöversikter och intervjuer, och används ofta inom samhällsvetenskap och humaniora. Och innebär analys av numeriska data, såsom statistik och enkäter, och används ofta inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicinska områden. Sekundärforskning är ofta mindre tidskrävande och billigare än primärforskning men kan ha begränsningar, t.ex. föråldrade eller ofullständiga uppgifter, partiska källor och begränsad datatillgänglighet.

Sammanfattningsvis, vilka typer av forskning behöver forskarna? Att förstå de olika typerna av forskning kan hjälpa forskare att välja lämplig metod och tillvägagångssätt för sin studie.

Bläddra bland 75 000+ vetenskapligt korrekta illustrationer inom 80+ populära områden

Den Mind the Graph är ett onlineverktyg som ger forskare tillgång till ett stort bibliotek med vetenskapligt korrekta illustrationer som kan användas för att förbättra deras presentationer, publikationer och kommunikationsmaterial. Med över 75 000 illustrationer inom mer än 80 områden erbjuder plattformen en omfattande resurs för forskare som vill skapa engagerande och informativa bilder.

Börja skapa din infografik