Varje maskin har en kontrollpanel f\u00f6r styrning av olika funktioner, s\u00e4rskilt till- och fr\u00e5nkopplingsmekanismen. <\/p>\n\n\n\n
Har du n\u00e5gonsin undrat om v\u00e5r hj\u00e4rna ocks\u00e5 har en d\u00e4r man kan styra hj\u00e4rnans funktioner? <\/p>\n\n\n\n
Ny forskning tyder p\u00e5 att det finns en \"molekyl\u00e4r volymknapp\" som reglerar de elektriska signalerna i hj\u00e4rnan vid inl\u00e4rning och s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller minne. <\/p>\n\n\n\n
Detta skulle kunna vara den omkopplingsmekanism som skulle kunna f\u00f6r\u00e4ndra spelplanen f\u00f6r nervsjukdomar.<\/p>\n\n\n\n
Den forskning som publicerats av Michael Hoppa och hans team visar hur reglering av elektriska signaler kan spela en viktig roll. Studien kretsade kring identifiering av molekyler som reglerade signalen.<\/p>\n\n\n\n
TANKEN BAKOM FORSKNINGEN<\/p>\n\n\n\n
Synapser \u00e4r den knutpunkt d\u00e4r de elektriska signalerna \u00f6verf\u00f6rs mellan nervcellerna. <\/p>\n\n\n\n
Dessa elektriska signaler omvandlas av hj\u00e4rnan till kemiska neurotransmittorer som f\u00e4rdas genom synaptiska gap. Teamet beskrev hur de elektriska signalernas form gynnar synapsernas funktion. <\/p>\n\n\n\n
De neuroner som aktiveras under neurotransmissionen har olika m\u00f6nster. <\/p>\n\n\n\n
Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar i form och antal leder till att synapserna f\u00f6rst\u00e4rks eller f\u00f6rsvagas (\u00e4ven k\u00e4nt som synaptisk plasticitet). <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r de hj\u00e4rnceller som finns i b\u00e5da \u00e4ndarna av synapsen kontinuerligt utbyter kemiska signaler uppst\u00e5r l\u00e5ngtidspotentiering (LTP). <\/p>\n\n\n\n
Denna LTP f\u00f6rb\u00e4ttrar signaleringen mellan celler och synapser och leder ocks\u00e5 till att synapserna st\u00e4rks. Denna LTP ligger till grund f\u00f6r inl\u00e4rning och minnen i hj\u00e4rnan p\u00e5 en plats som kallas hippocampus.<\/p>\n\n\n\n
Forskarna fokuserade sin studie p\u00e5 hippocampusomr\u00e5det i hj\u00e4rnan. De fann att de signaler som \u00f6verf\u00f6rs \u00f6ver synapsen i detta omr\u00e5de var analoga. <\/p>\n\n\n\n
Teamet uppt\u00e4ckte att de elektriska signalerna eller \"spikarna\" levererades i form av analoga signaler och inte digitala signaler. <\/p>\n\n\n\n
Denna uppt\u00e4ckt banade v\u00e4g f\u00f6r en tydligare f\u00f6rst\u00e5else av mekanismen. Dessa analoga signaler gjorde det l\u00e4ttare att reglera styrkan i hj\u00e4rnans krets.<\/p>\n\n\n\n
Molekylen som reglerar dessa elektriska signaler hittades ocks\u00e5. Molekylen Kv\u03b21 vidgade den presynaptiska verkan. <\/p>\n\n\n\n
Denna molekyl reglerar inte bara kaliumstr\u00f6mmen utan hj\u00e4lper ocks\u00e5 till att forma de elektriska signalerna. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r de tidigare utf\u00f6rde experimentet utesl\u00f6t de Kv\u03b21-molekylen i m\u00f6ssen. Snart visade resultaten en motsatt reaktion, det fanns en drastisk inverkan p\u00e5 m\u00f6ssens s\u00f6mn- och minnescykel. <\/p>\n\n\n\n
Detta bekr\u00e4ftade den positiva inverkan som molekylen har p\u00e5 systemet.<\/p>\n\n\n\n
Ut\u00f6ver detta visar deras forskning ocks\u00e5 hur en enda elektrisk impuls kan transportera flera bitar av information, vilket m\u00f6jligg\u00f6r b\u00e4ttre kontroll vid l\u00e5gfrekventa signaler. <\/p>\n\n\n\n
Det inneb\u00e4r att v\u00e5r hj\u00e4rna \u00e4r mycket mer effektiv \u00e4n man kan f\u00f6rest\u00e4lla sig. Tekniskt sett utf\u00f6r v\u00e5ra hj\u00e4rnor superber\u00e4kningsuppgifter med l\u00e5g elektrisk signalering. <\/p>\n\n\n\n
Deras forskning gjorde det m\u00f6jligt att m\u00e4ta sp\u00e4nningen och neurotransmittorn med hj\u00e4lp av ljus som i sin tur m\u00e4tte de elektriska signalerna i de synaptiska kopplingsst\u00e4llena. <\/p>\n\n\n\n
Detta f\u00f6r\u00e4ndrade perspektivet och breddade forskningsomr\u00e5det inom molekyl\u00e4ra regulatorer som spelar en avg\u00f6rande roll f\u00f6r hj\u00e4rnans aktivitet.<\/p>\n\n\n\n
Denna uppt\u00e4ckt \u00f6ppnar en helt ny v\u00e4g f\u00f6r l\u00e4kemedel. Det skulle kunna leda till att man hittar nya s\u00e4tt att tillf\u00f6ra l\u00e4kemedel vid demens eller Alzheimers sjukdom. <\/p>\n\n\n\n
Molekyl\u00e4ra regulatorer kan vara nyckeln till att utnyttja hela hj\u00e4rnans kapacitet. M\u00e5nga neurologiska sjukdomar kan botas om man hittar r\u00e4tt v\u00e4g f\u00f6r hj\u00e4rnans \u00e4mnesoms\u00e4ttning. <\/p>\n\n\n\n
Det s\u00e4gs ju att l\u00e4randet aldrig tar slut, det \u00e4r en kraft som kan f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden. Den h\u00e4r uppt\u00e4ckten leder utan tvekan till en helt ny niv\u00e5 av l\u00e4rande och kraft att h\u00e5lla fast vid det.<\/p>\n\n\n\n
Om du vill veta mer om deras forskning, kolla in referensen nedan.<\/p>\n\n\n\n
Referens :<\/p>\n\n\n\n
In Ha Cho, Lauren C. Panzera, Morven Chin, Scott A. Alpizar, Genaro E. Olveda, Robert A. Hill, Michael B. Hoppa. Kaliumkanalens underenhet Kv\u03b21 fungerar som en viktig kontrollpunkt f\u00f6r synaptisk facilitering. Proceedings of the National Academy of Sciences, 2020; 202000790<\/p>\n\n\n\n
DOI: 10.1073\/pnas.2000790117<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Varje maskin har en kontrollpanel f\u00f6r att styra olika funktioner, s\u00e4rskilt p\u00e5- och avst\u00e4ngningsmekanismen. Har du n\u00e5gonsin undrat om v\u00e5r hj\u00e4rna ocks\u00e5 har en s\u00e5dan d\u00e4r man kan styra hj\u00e4rnans funktioner? Ny forskning tyder p\u00e5 att det finns en \"molekyl\u00e4r volymknapp\" som reglerar de elektriska signalerna i hj\u00e4rnan vid inl\u00e4rning och s\u00e4rskilt [...]<\/p>","protected":false},"author":4,"featured_media":12176,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[959,28],"tags":[54,245,554],"yoast_head":"\n